Mukoepidermoid cancer
Kurs: MDBI
| Typ | Malign spottkörteltumör |
| Epidemiologi | Vanligaste maligna spottkörteltumören |
| Nyckelfynd | Mucinösa, epidermoida och intermediära celler; MAML2-fusion |
Vad är det?
- Mukoepidermoid cancer (mukoepidermoidt karcinom) är den vanligaste maligna spottkörteltumören, oftast i glandula parotis.
- Förekommer även i mindre salivkörtlar (särskilt gommen) och i luftvägar.
Morfologi
- Tre celltyper i varierande blandning: slemproducerande (mucinösa) celler, epidermoida (skivepitelliknande) celler och intermediära celler.
- Cystiska och solida områden; slemmet påvisas med Alcianblått/PAS.
- Återkommande genetisk avvikelse: t(11;19) med CRTC1–MAML2-fusion.
Diagnostik och prognos
- Finnålscytologi visar slembildande och skivepitelliknande celler; kan misstolkas som enbart benignt slem.
- Graderas som låg, intermediär eller hög malignitetsgrad — graden styr prognos och kirurgins omfattning.
- Lågmaligna tumörer har god prognos; högmaligna kan ge halslymfkörtelmetastaser.
Tenta-fokus
Mukoepidermoid cancer = vanligaste maligna spottkörteltumören, med mucinösa + epidermoida + intermediära celler och MAML2-fusion. Malignitetsgraden avgör prognosen.
Klinisk pärla
En till synes “cystisk” parotisförändring med slem i finnålspunktatet kan vara ett lågmalignt mukoepidermoidt karcinom — inte bara en godartad cysta.
Kopplingar
- Spottkörtelcancer — övergripande grupp
- Pleomorft adenom — vanligaste benigna spottkörteltumören (differentialdiagnos)
- Adenoid cystisk cancer — annan malign spottkörteltumör
- Mucin — produceras av tumörens slemceller
- Finnålscytologi — primär diagnostisk metod