Remiss (patologi)

Kurs: MDBI

Typ	Beställning/följesedel till patologisk-cytologisk undersökning
Nyckelfynd	Klinisk information styr provhantering och tolkning
Fallgrop	Bristfällig remiss = preanalytisk felkälla

Vad är det?

• En patologiremiss är beställningen och följesedeln som åtföljer ett vävnads- eller cellprov till patologen/cytologen.
• Den länkar prov ↔ patient ↔ frågeställning och är både diagnostiskt och juridiskt central.

Innehåll

• Patientidentitet, provtagningsdatum samt provtyp och lokal (varifrån provet togs).
• Relevant anamnes, frågeställning, tidigare PAD och ev. malignitetsmisstanke.
• Antal burkar/preparat och fixering — formalin vs ofixerat/färskt (för flödescytometri, mikrobiologi, molekylär analys).

Betydelse och användning

• Klinisk information styr Utskärning, val av specialfärgningar/immunhistokemi och själva tolkningen.
• Motsvarigheten vid obduktion är obduktionsremissen.

Fallgropar

• Fel patient/sida, oklar lokal eller saknad frågeställning → risk för feltolkning; en klassisk preanalytisk felkälla.
• Fel Fixering (t.ex. formalin när färskt krävs) kan omöjliggöra flödescytometri eller odling.

Tenta-fokus

Preanalytiska fel börjar i remissen: fel patient/sida, oklar lokal eller saknad anamnes kan ge feltolkning. Rätt fixering måste anges — färskt/ofixerat prov krävs för flödescytometri och mikrobiologi.

Klinisk pärla

Patologen ser inte patienten — remissens kliniska information är patologens ögon. En tumörfrågeställning utan anamnes tolkas sämre och kan kräva kompletteringar.

Kopplingar

• Obduktionsremiss — motsvarighet vid obduktion
• Fixering — måste anges på remissen
• Formalinfixering — standardfixering
• Utskärning — styrs av remissuppgifterna
• Patologisk anatomisk diagnos — svaret på remissen
• Non-diagnostiskt prov — följd av bristande prov/uppgifter