Variant av oklar signifikans

aliases: [VUS, Variant of uncertain significance]

Kurs: MDBI

Typ	Molekylärpatologiskt / kliniskt genetiskt begrepp
Förkortning	VUS (variant of uncertain significance)
Nyckelpoäng	Genetisk variant vars sjukdomsbetydelse är okänd

Vad är det?

• En genetisk variant som påvisats vid sekvensering men där man inte vet om den är sjukdomsorsakande (patogen) eller ofarlig (benign).
• Klassas i mitten på en femgradig skala: patogen – trolig patogen – VUS – trolig benign – benign (ACMG-kriterier).

Funktion / hantering

• Uppstår när det saknas tillräckliga data (populationsfrekvens, funktionsstudier, segregering i familj, in silico-prediktion) för att avgöra betydelsen.
• Får inte styra klinisk handläggning: en VUS ska inte ligga till grund för profylaktisk kirurgi eller prediktiv testning av släktingar.
• Kan omklassificeras senare när mer data tillkommer — därför följs de upp över tid.

Klinisk koppling

• Vanligt vid testning av t.ex. BRCA1/BRCA2 (bröst-/ovarialcancer), mismatch repair-gener och hereditära cancersyndrom.
• Skapar kommunikationsutmaning: patienten har ett “fynd” men ingen handlingsplan.

Tenta-fokus

En VUS ska inte användas kliniskt för beslut om åtgärd eller för testning av friska släktingar. Endast (trolig) patogen variant motiverar det. Detta är en klassisk fallgrop.

Klinisk pärla

“Uncertain” betyder handling = avvakta. Dokumentera, remittera till klinisk genetik och planera för eventuell omklassificering, men behandla inte patienten som sjuk på en VUS.

Kopplingar

• Genvariant — övergripande begrepp
• Patogen variant — motpol som styr handläggning
• BRCA1 — vanlig gen där VUS uppträder
• Ärftlig cancer — klinisk kontext för klassificering
• Variantallelfrekvens — data som används i tolkningen