Perfenazin
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
| Klass | Typiskt (första generationens) antipsykotikum, fentiazin |
| Verkningsmekanism | Blockerar D2-receptorer i CNS |
| Huvudindikation | Psykos och Schizofreni; svårt illamående |
| Viktigaste kontraindikation | CNS-depression/koma, Parkinsons sjukdom, benmärgssuppression |
Vad är det?
- Perfenazin är ett högpotent typiskt antipsykotikum av piperazin-fentiazintyp.
- Marknadsförs som Trilafon.
- Har starkare D2-blockad och mindre sedation/antikolinerg effekt än lågpotenta fentiaziner som Klorpromazin.
Verkningsmekanism
- Blockerar postsynaptiska D2-receptorer, främst i den mesolimbiska banan → antipsykotisk effekt.
- D2-blockad i kemoreceptortriggerzonen ger antiemetisk effekt.
- Blockad i nigrostriatala och tuberoinfundibulära banor förklarar extrapyramidala biverkningar respektive hyperprolaktinemi.
Indikationer
- Schizofreni och andra psykostillstånd.
- Svårt Illamående och kräkningar.
Kontraindikationer och försiktighet
- Uttalad CNS-depression, koma.
- Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens (förvärras av D2-blockad).
- Benmärgssuppression, känd QT-förlängning.
Biverkningar och interaktioner
- Extrapyramidala symtom: dystoni, Parkinsonism, Akatisi, Tardiv dyskinesi.
- Hyperprolaktinemi (galaktorré, amenorré), sedation, ortostatism.
- Malignt neuroleptikasyndrom, QT-förlängning; förstärker andra CNS-depressiva medel.
Klinisk pärla
Högpotenta fentiaziner som perfenazin ger mer extrapyramidala symtom men mindre sedation och antikolinerga besvär än lågpotenta – potensen speglar affiniteten till D2-receptorn.
Tenta-fokus
Koppla D2-banorna till effekt/biverkning: mesolimbiskt (antipsykos), nigrostriatalt (EPS), tuberoinfundibulärt (prolaktin), kemoreceptortriggerzonen (antiemes). Tardiv dyskinesi är en fruktad långtidsbiverkan.
Kopplingar
- Antipsykotika
- Schizofreni
- Dopaminreceptor
- Tardiv dyskinesi