Laktattröskel

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

• Den arbetsbelastning där blodlaktatkoncentrationen börjar stiga tydligt över vilonivån därför att laktatproduktionen överskrider laktateliminationen.
• Två operationellt definierade trösklar används:
  • Första laktattröskeln (aerob tröskel, LT1) – första tydliga avvikelsen från vilovärdet, ofta kring 2 mmol/L.
  • Andra laktattröskeln (anaerob tröskel, MLSS, LT2) – högsta intensitet där laktat kan hållas i steady state, ofta kring 4 mmol/L (OBS: 4 mmol är en approximation, individuell variation är stor).

Varför är det viktigt / Mekanism

• Den vanligaste missuppfattningen: laktat bildas inte “när syret tar slut”. Laktatproduktion sker kontinuerligt även i fullt aerob vila – Glykolys genererar pyruvat snabbare än Pyruvatdehydrogenas kan föra in det i Citronsyracykeln, och överskottet reduceras till laktat av Laktatdehydrogenas för att regenerera NAD+ så att glykolysen kan fortsätta.
• Tröskeln uppträder alltså när balansen mellan produktion och clearance rubbas, inte när muskeln blir anaerob. Faktorer bakom:
  • Ökad rekrytering av typ II-fibrer (glykolytiska, hög LDH-A, låg mitokondriedensitet) vid högre belastning.
  • Ökad katekolaminstimulerad glykogenolys.
  • Minskad clearance när övriga vävnader (hjärta, lever, långsamma fibrer) mättas i sitt laktatupptag via monokarboxylattransportörer och laktatskytteln.
• Laktat är ett bränsle, inte ett slaggprodukt. Det oxideras i hjärtmuskel och långsamma fibrer och används som substrat för glukoneogenes i levern (Cori-cykeln).
• Acidosen vid hårt arbete orsakas inte av laktatjonen. ATP-hydrolys frisätter H+; laktatbildningen konsumerar i sig en proton. Sambandet mellan laktat och pH är korrelation, inte kausalitet – laktat är markör för hög glykolytisk flux, och det är denna flux som ger H+.
• Laktattröskeln är betydligt mer träningsbar än VO2max och kan förskjutas mot högre absolut och relativ intensitet genom mitokondriebiogenes, ökad kapillärisering, ökat MCT1-uttryck och fibertypsomvandling mot mer oxidativ fenotyp. Detta är förklaringen till att två löpare med identiskt VO2max kan skilja flera minuter på 10 km.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Bestämning: stegvis ökande belastning med kapillära laktatprov vid varje steg, eller icke-invasivt via ventilatoriska trösklar vid ergospirometri (V-slope-metoden; VT1 där VCO2 börjar stiga snabbare än VO2, VT2 där ventilationen stiger disproportionerligt när respiratorisk kompensation för acidosen sätter in).
• Träningsstyrning: den vanliga trezonsmodellen är zon 1 under LT1, zon 2 mellan trösklarna, zon 3 över LT2. “Polariserad träning” innebär mycket volym i zon 1 och en liten andel i zon 3, med lite i mellanzonen – motiverat av att lågintensiv volym driver mitokondriell anpassning utan hög stressbelastning.
• Kliniskt används anaerob tröskel vid CPET för preoperativ riskbedömning och vid Hjärtsvikt för att skilja kardiell begränsning från dekonditionering.
• Laktat i akutmedicinsk kontext är ett annat fenomen: hyperlaktatemi vid Sepsis eller Chock speglar dels hypoperfusion och anaerob metabolism, dels adrenerg stimulering av Na/K-ATPas i muskel och nedsatt hepatisk clearance. Laktatclearance används som resuscitationsmål.
• Läkemedelsorsakad laktacidos: Metformin (hämmar hepatisk glukoneogenes från laktat; risk vid nedsatt Njurfunktion), Linezolid, nukleosidanaloger, och Tiaminbrist där PDH inte fungerar.

Klinisk pärla

“Träningsvärk av mjölksyra” är fysiologiskt ohållbart – laktat är borta ur blodet inom en timme efter arbete, medan fördröjd muskelömhet (DOMS) toppar efter 24–48 timmar och beror på mekanisk mikroskada och inflammation, framför allt efter excentriskt arbete. Att kunna korrigera denna vanliga föreställning är en bra prövning på om man förstått laktatets roll.

Tenta-fokus

Laktat produceras även aerobt – tröskeln handlar om produktion mot clearance, inte om syrebrist. Laktatjonen orsakar inte acidosen (ATP-hydrolysen gör det). Laktattröskeln är mer träningsbar än VO2max och predicerar uthållighetsprestation bättre.

Kopplingar

Relaterat: VO2max, Glykolys, Laktatdehydrogenas, Uthållighetsträning, Cori-cykeln, Mitokondrie, Muskelfibertyper, Syra-bas-analys, Metformin, Arbetsfysiologi