Studiedesign

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

• Den strukturella uppläggningen av en undersökning, som avgör vilka slutsatser som är möjliga att dra.
• Huvudindelning: observationella studier (forskaren observerar) och interventionella/experimentella studier (forskaren fördelar exponeringen).

Varför är det viktigt / Mekanism

• Deskriptiva designer (fallrapport, fallserie, ekologisk studie) genererar hypoteser men kan inte testa dem. Ekologiska studier lider av ekologiskt felslut – ett samband på gruppnivå behöver inte gälla på individnivå.
• Tvärsnittsstudie: allt mäts samtidigt. Ger Prevalens. Snabb och billig, men kan inte fastställa tidsordning – därför svag för kausalitet. Bra för att kartlägga sjukdomsbörda och för diagnostiska testutvärderingar.
• Fall-kontrollstudie: startar i utfallet och går bakåt. Effektivt för ovanliga sjukdomar och för lång latenstid. Ger Odds ratio, aldrig incidens. Svagheter: recall bias och svårigheten att välja jämförbara kontroller.
• Kohortstudie: startar i exponeringen och följer framåt. Ger Incidens och därmed Relativ risk och absoluta risker. Kan studera flera utfall samtidigt. Prospektiv kohort är starkare än retrospektiv. Svagheter: dyr, långsam, bortfall (loss to follow-up), och ineffektiv vid ovanliga utfall.
• Randomiserad kontrollerad studie: forskaren randomiserar exponeringen. Enda designen som balanserar okända konfoundrar. Ytterligare skydd mot bias genom allokeringsdöljande, blindning och intention-to-treat-analys.
  • Svagheter som ofta underskattas: begränsad extern validitet (selekterade patienter, korta uppföljningstider), etisk omöjlighet för skadliga exponeringar, och otillräcklig storlek för sällsynta biverkningar.
• Systematisk översikt och metaanalys står högst i evidenshierarkin men ärver kvaliteten hos de ingående studierna – “garbage in, garbage out” – och kan drabbas av publikationsbias, som kan avslöjas i ett funnel plot.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Designval styrs av frågan, inte av prestige:

Fråga	Lämplig design
Hur vanligt är tillståndet nu?	Tvärsnittsstudie
Vad orsakade denna ovanliga sjukdom?	Fall-kontrollstudie
Vad händer med de exponerade över tid?	Kohortstudie
Fungerar behandlingen?	Randomiserad kontrollerad studie
Hur bra är testet?	Tvärsnittsstudie med referensmetod
Vad vet vi sammantaget?	Systematisk översikt

• Att skadliga exponeringar aldrig kan randomiseras är just därför Tobaksrökning, Asbest och Aflatoxin etablerades som karcinogener utan RCT – via Bradford Hills kriterier: styrka, konsistens, specificitet, temporalitet, dos-responsgradient, biologisk plausibilitet, koherens, experimentellt stöd och analogi. Temporalitet är det enda absolut nödvändiga.
• Svenska registerstudier utnyttjar personnummer och nationella register (Cancerregister, patientregistret, läkemedelsregistret, dödsorsaksregistret) och ger mycket stora kohorter med nära noll bortfall – en internationellt ovanlig styrka.

Klinisk pärla

En dåligt genomförd RCT är sämre evidens än en välgjord kohortstudie. Evidenshierarkin rangordnar designers potential, inte den enskilda studiens kvalitet. Fråga alltid om randomiseringen var döljd, om blindningen höll, hur stort bortfallet var och om analysen följde intention-to-treat innan designens etikett tillmäts vikt.

Tenta-fokus

Fall-kontroll → OR, ovanliga sjukdomar, recall bias. Kohort → incidens och RR, bortfall. Tvärsnitt → prevalens, ingen tidsordning. RCT → hanterar okänd konfundering. Kunna Bradford Hill och att temporalitet är det enda oundgängliga kriteriet.

Kopplingar

Relaterat: Kohortstudie, Fall-kontrollstudie, Randomiserad kontrollerad studie, Tvärsnittsstudie, Konfundering, Bias, Odds ratio, Incidens, Statistisk signifikans, Cancerregister