Autosomal recessiv

Kurs: MDBI

Typ	Nedärvningsmönster (autosom, recessiv allel)
Nyckelregel	Sjukdom kräver två muterade alleler
Föräldrar	Oftast friska bärare (heterozygota)
Upprepningsrisk	25 % per barn till två bärare

Vad är det?

• Nedärvningsmönster där en sjukdomsallel på en autosom måste finnas i dubbel uppsättning (homozygot eller sammansatt heterozygot) för att ge sjukdom.
• Bärare (heterozygota) är i regel symtomfria.

Mekanism och nedärvning

• Två bärarföräldrar ger 25 % sjuka, 50 % bärare och 25 % helt friska barn.
• Ofta “loss of function”-mutationer i enzym eller strukturproteiner → båda kopiorna måste slås ut.
• Konsangvinitet (släktskap mellan föräldrar) ökar risken för homozygoti.

Förekomst och exempel

• Metabola sjukdomar och enzymbrister: Kongenital binjurebarkshyperplasi (21-hydroxylasbrist), cystisk fibros, fenylketonuri, hemokromatos.
• Även vissa ärftliga tumörsyndrom med DNA-reparationsdefekter.

Klinisk betydelse

• Kan “hoppa över” generationer och drabba syskon utan tidigare känd familjehistoria.
• Bärartestning och genetisk vägledning är relevant vid känd familjär sjukdom.

Tenta-fokus

Autosomal recessiv: friska bärarföräldrar, 25 % upprepningsrisk, ofta enzymbrist. Kontrastera mot Autosomal dominant (drabbade i varje generation, 50 % risk).

Klinisk pärla

Recessivt = “enzym”-tänk (förlust av funktion, dubbel dos krävs); dominant = ofta strukturprotein eller “gain of function”. Konsangvinitet i anamnesen ska väcka misstanke om autosomalt recessiv sjukdom.

Kopplingar

• Autosomal dominant — kontrasterande mönster
• Kongenital binjurebarkshyperplasi — klassiskt recessivt exempel
• 21-hydroxilas — recessiv enzymbrist
• Ärftlig sjukdom — övergripande begrepp