Autosomal recessiv
Kurs: MDBI
| Typ | Nedärvningsmönster (autosom, recessiv allel) |
| Nyckelregel | Sjukdom kräver två muterade alleler |
| Föräldrar | Oftast friska bärare (heterozygota) |
| Upprepningsrisk | 25 % per barn till två bärare |
Vad är det?
- Nedärvningsmönster där en sjukdomsallel på en autosom måste finnas i dubbel uppsättning (homozygot eller sammansatt heterozygot) för att ge sjukdom.
- Bärare (heterozygota) är i regel symtomfria.
Mekanism och nedärvning
- Två bärarföräldrar ger 25 % sjuka, 50 % bärare och 25 % helt friska barn.
- Ofta “loss of function”-mutationer i enzym eller strukturproteiner → båda kopiorna måste slås ut.
- Konsangvinitet (släktskap mellan föräldrar) ökar risken för homozygoti.
Förekomst och exempel
- Metabola sjukdomar och enzymbrister: Kongenital binjurebarkshyperplasi (21-hydroxylasbrist), cystisk fibros, fenylketonuri, hemokromatos.
- Även vissa ärftliga tumörsyndrom med DNA-reparationsdefekter.
Klinisk betydelse
- Kan “hoppa över” generationer och drabba syskon utan tidigare känd familjehistoria.
- Bärartestning och genetisk vägledning är relevant vid känd familjär sjukdom.
Tenta-fokus
Autosomal recessiv: friska bärarföräldrar, 25 % upprepningsrisk, ofta enzymbrist. Kontrastera mot Autosomal dominant (drabbade i varje generation, 50 % risk).
Klinisk pärla
Recessivt = “enzym”-tänk (förlust av funktion, dubbel dos krävs); dominant = ofta strukturprotein eller “gain of function”. Konsangvinitet i anamnesen ska väcka misstanke om autosomalt recessiv sjukdom.
Kopplingar
- Autosomal dominant — kontrasterande mönster
- Kongenital binjurebarkshyperplasi — klassiskt recessivt exempel
- 21-hydroxilas — recessiv enzymbrist
- Ärftlig sjukdom — övergripande begrepp