Autosomal dominant
Kurs: MDBI
| Typ | Nedärvningsmönster (mendelskt) — muterad allel på autosom |
| Kännetecken | En muterad allel räcker; drabbade i varje generation; 50 % risk till barn |
| Klassiska exempel | Familjär hyperkolesterolemi, Marfans syndrom, Huntingtons sjukdom |
Vad är det?
- Autosomal dominant (AD) nedärvning innebär att en enda muterad allel (på en av de icke-könsbundna kromosomerna, autosomerna) räcker för sjukdomsfenotyp — den maskerar den friska allelen.
- Både heterozygota och homozygota blir sjuka; de flesta patienter är heterozygota.
- Drabbar båda könen lika och kan överföras far→son (skiljer AD från X-bunden nedärvning).
Mekanism och kännetecken
- Vertikal ärftlighet: sjukdomen syns i varje generation (ingen “överhoppning”) vid full penetrans.
- 50 % risk för varje barn till en drabbad heterozygot förälder.
- Vanliga molekylära mekanismer: haploinsufficiens (halva genprodukten räcker inte) och dominant negativ effekt (muterat protein stör det normala), ofta i strukturproteiner och receptorer.
- De novo-mutationer förklarar sjukdom utan familjehistoria (vanligt vid t.ex. akondroplasi).
Reglering — typiska drag
| Fenomen | Innebörd |
|---|---|
| Penetrans | Andel med genotypen som uttrycker fenotypen (kan vara ofullständig) |
| Expressivitet | Hur kraftigt fenotypen uttrycks varierar mellan individer |
| Pleiotropi | En gen ger effekter i flera organsystem (t.ex. Marfans syndrom) |
| Anticipation | Tidigare debut/svårare sjukdom per generation (trinukleotidexpansion) |
Klinisk relevans och exempel
- Många AD-sjukdomar drabbar strukturproteiner eller ger tumörpredisposition (ärftlig tumörsuppressorgen-mutation, “two-hit” enligt Knudsons hypotes).
- Exempel: Familjär hyperkolesterolemi (LDL-receptor), Marfans syndrom (fibrillin), Neurofibromatos typ 1, Huntingtons sjukdom, ADPKD, ärftligt retinoblastom, Li-Fraumenis syndrom, Lynch syndrom.
- Centralt för genetisk vägledning och släktutredning.
Tenta-fokus
Kunna känna igen ett autosomalt dominant stamträd: drabbade i varje generation, 50 % risk till barn, båda könen lika, far→son-överföring möjlig. Kunna begreppen penetrans, expressivitet samt dominant negativ vs haploinsufficiens.
Klinisk pärla
Frånvaro av familjehistoria utesluter inte AD-sjukdom — tänk de novo-mutation eller ofullständig penetrans. Vid tumörsuppressorgener ärvs anlaget dominant men uttrycks recessivt på cellnivå (kräver “andra träffen”, Knudsons hypotes).
Kopplingar
- Autosomal recessiv — kontrasterande mendelskt mönster
- Penetrans — förklarar skenbara generationshopp
- Familjär hyperkolesterolemi — klassiskt AD-exempel
- Tumörsuppressorgen — ärftlig AD-predisposition (two-hit)
- Beckwith-Wiedemanns syndrom — relaterat via genomisk prägling
- Genetisk vägledning — tillämpning i kliniken