Foveolaceller
Kurs: MDBI
| Typ | Ytepitelcell i ventrikelns slemhinna |
| Funktion | Producerar skyddande neutralt slem |
| Nyckelfynd | Klädnad i foveolae (magsäckens gropar) |
Vad är det?
- Ytmukösa celler (foveolära celler) som klär magsäckens ytepitel och de nedåtgående groparna (foveolae gastricae) ned mot körtlarna.
- Cylindriska celler med apikalt mucinförråd; utgör magsäckens innersta epitelbeklädnad.
Funktion och morfologi
- Utsöndrar visköst, neutralt slem och Bikarbonat som bildar det skyddande mukus-bikarbonatskiktet mot saltsyra och Pepsin.
- Snabb omsättning; regenereras kontinuerligt från stamceller i körtelhalsen — en viktig del av mukosaregenerationen.
Förekomst och klinisk betydelse
- Foveolär hyperplasi: förlängda, korkskruvsvridna foveolae ses vid reaktiv/kemisk gastropati och vid Ménétriers sjukdom (jätteveck, proteinförlust).
- Foveolär differentiering förekommer i magsäckspolyper (t.ex. hyperplastiska polyper och funduskörtelpolyper).
- Skadat eller förlorat slemskydd bidrar till ulcussjukdom.
Tenta-fokus
Foveolaceller = ytmukösa celler som gör neutralt slem (skydd), till skillnad från bägarceller (tarm) och de sura/enzymproducerande huvud- och parietalcellerna djupare i körteln. Foveolär hyperplasi är nyckelfyndet vid reaktiv gastropati och Ménétriers sjukdom.
Klinisk pärla
“Korkskruvsformade”, förlängda foveolae + få inflammationsceller talar för reaktiv/kemisk gastropati (galla, NSAID) snarare än H. pylori-gastrit.
Kopplingar
- Ventrikelslemhinna — foveolacellerna klär dess yta
- Mukusskikt — det slemskydd de bygger upp
- Foveolär hyperplasi — deras huvudsakliga patologiska förändring
- Ménétriers sjukdom — foveolär hyperplasi med proteinförlust
- Peptiskt ulcus — uppstår när slemskyddet sviktar