Epitel

Kurs: MDBI

Typ	Ytbeklädande och körtelbildande vävnad
Nyckelfynd	Vilar på basalmembran; kärlfri; närs via diffusion
Indelning	Efter antal celllager och cellform
Klinisk vikt	Ursprung för carcinom (epiteliala maligniteter)

Vad är det?

• Epitel är en tätt packad, i princip kärlfri vävnad som beklär kroppens ytor och håligheter samt bygger upp körtlar.
• Vilar på ett basalmembran och får näring genom diffusion från underliggande kärlförsedd bindväv.
• Cellerna är polariserade (apikal/basolateral sida) och hålls ihop av cellkontakter (t.ex. desmosom, tight junction).

Morfologi och indelning

Efter celllager	Efter cellform
Enkelt (ett lager)	Skivepitel (platt)
Flerskiktat (flera lager)	Kubiskt epitel
Skenskiktat	Cylinderepitel
—	Övergångsepitel

• Specialtyper: körtelepitel (sekretoriskt), flimmerepitel (cilierat), keratiniserat skivepitel.

Funktion och förekomst

• Skydd (hud, skivepitel), absorption (tarm, cylinderepitel), sekretion (körtlar), filtration.
• Ytepitel: hud, slemhinnor, serösa hinnor; körtelepitel: exokrina och endokrina körtlar.

Klinisk betydelse

• Carcinom utgår från epitel (t.ex. skivepitelcancer, adenokarcinom).
• Metaplasi (t.ex. Barretts esofagus), dysplasi och keratinisering är epiteliala förändringar med diagnostisk vikt.
• Erosion = ytlig epitelförlust; jämför ulcus som når djupare.

Tenta-fokus

Kunna indela epitel efter celllager (enkelt/flerskiktat/skenskiktat) och cellform (skiv-/kubiskt/cylinderepitel) samt koppla epitel till carcinom. Metaplasi och dysplasi är centrala begrepp.

Klinisk pärla

“Carcinom kommer från epitel, sarkom från mesenkym.” Ett adenokarcinom är alltså en malign tumör av körtelepitel.

Kopplingar

• Carcinom — malignitet med epitelialt ursprung
• Mukosa — epitelklädd slemhinna
• Metaplasi — omvandling av en epiteltyp till en annan
• Keratinisering — epitelial förhorning
• Erosion — ytlig defekt begränsad till epitelet