Cellsvullnad
Kurs: MDBI
aliases: [Hydropisk degeneration, Cellulär svullnad, Onkos]
| Typ | Tidig, reversibel Cellskada |
| Nyckelfynd | Cellen sväller p.g.a. sviktande K⁺-pump och vatteninflöde |
| Morfologi | Blek, svullen cytoplasma; vakuoler (Hydropisk degeneration) |
Vad är det?
- Cellsvullnad är den tidigaste manifestationen av nästan all Cellskada och är reversibel om orsaken hävs. Kallas även hydropisk degeneration.
- Uppstår när cellens jon- och vätskehomeostas sviktar.
Mekanism
- Skada (oftast ischemi) → minskad ATP-produktion → sviktande K⁺-ATPas → Na⁺ och vatten strömmar in i cellen → cellen och dess organeller sväller.
- ER dilateras → avstötning av ribosomer; mitokondrier sväller. Vid uttalad svullnad ses cytoplasmatiska vakuoler (“vakuolär/hydropisk degeneration”).
Morfologi
- Makroskopiskt: organet blekt, tyngre, spänt. Mikroskopiskt: förstorade celler med ljus, “urvattnad” cytoplazma.
Klinisk betydelse
- Markör för tidig, ännu reparabel skada. Kvarstår skadan → övergång till irreversibel skada och Nekros (membranruptur, kalciuminflöde, mitokondriesvikt).
Tenta-fokus
Cellsvullnad = FÖRSTA och REVERSIBLA tecknet på cellskada, orsakat av ATP-brist → Na/K-pumpsvikt → vatteninflöde. Kontrast: fettdegeneration (steatos) är en annan reversibel förändring; Nekros/Apoptos är irreversibla.
Klinisk pärla
Gränsen mellan reversibel (svullnad, fettinlagring) och irreversibel skada (nekros) är det centrala begreppet i cellpatologi — kraftig mitokondrieskada och membrandefekter markerar “point of no return”.