Ischemisk nekros

Kurs: MDBI

Typ	Vävnadsdöd orsakad av ischemi
Morfologi	Koagulationsnekros (utom i hjärnan)
Lokal följd	Infarkt

Vad är det?

• Ischemisk nekros är celldöd som uppstår när blodförsörjningen blir så otillräcklig att cellskadan blir irreversibel.
• Ett avgränsat område av ischemisk nekros i ett organ kallas en infarkt.

Mekanism

• Ischemi → förlorad oxidativ fosforylering → ATP-brist → svikt i jonpumpar, cellsvullnad och slutligen membran- och mitokondrieskada.
• Ischemi skadar mer än ren hypoxi, eftersom även borttransport av slaggprodukter upphör.

Morfologi

• Dominerande typ är koagulationsnekros: vävnadsarkitekturen bevaras några dagar medan kärnorna försvinner (karyolys).
• Undantag hjärnan: ischemi ger kollikvationsnekros (uppluckring, cystbildning).
• Reperfusion kan tillföra ytterligare skada via syreradikaler.

Klinisk betydelse

• Grunden för hjärtinfarkt, hjärninfarkt, tarminfarkt och akut tubulär nekros.
• Känsligheten varierar: neuron tål minuter, myokard ca 20–30 min, medan bindväv tål timmar.

Tenta-fokus

Ischemisk nekros = koagulationsnekros överallt utom hjärnan (kollikvation). Ett avgränsat område = infarkt. Vävnadens syrekänslighet avgör hur snabbt skadan blir irreversibel (neuron mycket känsliga, bindväv tåligt).

Klinisk pärla

“Ischemi > hypoxi”: vid ren hypoxi finns blodflödet kvar och för bort slagg; vid ischemi stängs både syret och flödet av – därför blir ischemisk skada värre än enbart syrebrist.

Kopplingar

• Infarkt — den avgränsade lesionen av ischemisk nekros
• Ischemi — den utlösande syrebristen
• Koagulationsnekros — den typiska morfologin
• Irreversibel cellskada — tröskeln som passeras
• Reperfusion — kan förvärra skadan