Cellhypoxi
Kurs: MDBI
| Typ | Cellskademekanism vid syrebrist |
| Huvudmekanism | Sviktande oxidativ fosforylering → ATP-brist |
| Nyckelfynd | Cellsvullnad, laktat↑, Ca²⁺-inflöde |
| Avgörande | Reversibel vs irreversibel skada |
Vad är det?
- Cellhypoxi är otillräcklig syretillförsel till cellen och en av de vanligaste orsakerna till cellskada och celldöd.
- Den vanligaste bakomliggande situationen är ischemi (nedsatt blodflöde), som också medför substrat- och utsöndringsproblem.
Mekanism
- Syrebrist → oxidativ fosforylering avstannar → ATP-brist.
- ATP-brist slår ut K⁺-ATPas → Na⁺ och vatten strömmar in → cellsvullnad (tidigaste morfologiska tecknet).
- Cellen ställer om till anaerob glykolys → laktat↑ → sjunkande pH → kromatinklumpning.
- Ca²⁺ strömmar in i cytosolen och aktiverar fosfolipaser, proteaser och endonukleaser.
Orsaker
- Ischemisk hypoxi — nedsatt blodflöde (vanligast och allvarligast).
- Hypoxemisk — lågt PaO₂ (lungsjukdom, hög höjd).
- Anemisk — nedsatt syrebärande förmåga.
- Histotoxisk — cellen kan inte nyttja syret (t.ex. cyanid, kolmonoxid).
Reversibel vs irreversibel skada
- Reversibel: cellsvullnad, membranblebbing, ribosomförlust — normaliseras om syret återkommer.
- Irreversibel: grav mitokondrieskada och skada på cellmembran/lysosomer → nekros. Massivt Ca²⁺-inflöde är en central “point of no return”.
Tenta-fokus
Kedjan: hypoxi → ↓ATP → K⁺-pumpen sviktar → cellsvullnad (första tecknet) + anaerob glykolys → laktat/↓pH. Gränsen mot irreversibel skada går vid grav mitokondrie- och membranskada med massivt Ca²⁺-inflöde.
Klinisk pärla
Reperfusion kan paradoxalt förvärra skadan när blodflödet återställs, via fria syreradikaler och Ca²⁺-överbelastning — relevant vid hjärtinfarkt och stroke.
Kopplingar
- Ischemi — vanligaste orsaken till cellhypoxi.
- Nekros — slutstadiet vid irreversibel hypoxisk skada.
- ATP — energibristen som utlöser skadekedjan.
- Cellsvullnad — tidigaste morfologiska tecknet.
- Reperfusionsskada — förvärring vid återställt flöde.