Skallskada

Kurs: MDBI

TypTraumatisk skada mot skalle/hjärna
NyckelfyndFokala (kontusion, extraaxiala blödningar) + diffusa (DAI) skador
SekundärskadaÖdem, herniering, hypoxi — ofta det som dödar

Vad är det?

  • Samlingsbegrepp för frakturer och vävnadsskador orsakade av yttre våld mot skallen och hjärnan.
  • Vanliga mekanismer: trafikolyckor, fall, misshandel — central i rättsmedicinsk bedömning.
  • Delas i primär skada (uppstår i skadeögonblicket) och sekundär skada (utvecklas därefter och är ofta åtgärdbar).

Patofysiologi och morfologi

  • Skallfraktur: linjär, impressions- eller skallbasfraktur; skallbasfraktur kan ge likvorré och kranialnervspåverkan.
  • Epiduralhematom: oftast ruptur av a. meningea media vid temporalbensfraktur; artärblödning, klassiskt fritt intervall följt av snabb försämring.
  • Subduralhematom: ruptur av bryggvener; vanligt hos äldre/atrofisk hjärna och vid barnmisshandel; kan vara akut eller kroniskt.
  • Traumatisk subaraknoidalblödning och intracerebral blödning.
  • Kontusion: ytliga hjärnkontusioner, coup (under anslaget) och contrecoup (motsatt sida).
  • Diffus axonal skada (DAI): accelerations-/rotationsvåld skjuvar axoner i vit substans/hjärnbalk/hjärnstam; huvudorsak till bestående medvetslöshet.
  • Sekundärt: hypoxi, hjärnödem, infarkt och herniering med hjärnstamskompression.

Klinisk betydelse

  • Kan leda till hjärndöd och är en vanlig frågeställning vid obduktion.
  • Reaktiv glios markerar äldre genomgången skada i vävnadssnitt.

Tenta-fokus

Koppla blödningstyp till kärl: epiduralhematom = a. meningea media (artär, fritt intervall), subduralhematom = bryggvener (ven, äldre/atrofisk hjärna). DAI förklarar medvetslöshet utan stor makroskopisk blödning.

Klinisk pärla

Contrecoup-kontusion är ofta större än coup — vanligast i frontal- och temporalpolerna oavsett var slaget träffade.

Kopplingar