Supernumerär paratyreoideakörtel

Kurs: MDBI

Typ	Anatomisk variant / övertalig körtel
Nyckelfynd	Fler än fyra bisköldkörtlar
Frekvens	Ses hos en betydande minoritet (ca 5–15 %)
Klinisk relevans	Orsak till persisterande Hyperparatyreoidism efter kirurgi

Vad är det?

• En övertalig paratyreoideakörtel utöver de normala fyra.
• Uppstår genom att paratyreoideavävnad från 3:e och 4:e svalgfickan delas upp eller sprids under embryonalutvecklingen.
• Ofta liten och belägen på atypiskt ställe, t.ex. i Tymus, Mediastinum eller längs tyreoidea.

Morfologi och förekomst

• Kan vara normalstor eller hyperplastisk/adenomatös.
• Vanliga ektopilägen: tymus/övre mediastinum (följer 3:e fickans nedvandring), intratyreoidalt, retroesofagealt.
• Övertaliga körtlar är särskilt betydelsefulla vid sekundär och tertiär hyperparatyreoidism samt vid MEN1/MEN2A, där ALL paratyreoideavävnad tenderar att bli hyperplastisk.

Klinisk betydelse

• En kvarlämnad supernumerär körtel är en klassisk orsak till persisterande eller recidiverande Hyperparatyreoidism efter till synes komplett Paratyreoidektomi.
• Kirurgen måste därför känna till att fler än fyra körtlar kan finnas, särskilt vid fyrkörtelhyperplasi.

Tenta-fokus

Persisterande Hyperkalcemi efter paratyreoidektomi ska väcka misstanke om antingen en ektopisk eller en supernumerär körtel. Vid MEN1 och sekundär/tertiär hyperparatyreoidism är sjukdomen ofta en fyrkörtel- (eller flerkörtel-) Hyperplasi, inte ett solitärt Adenom.

Klinisk pärla

Vanligaste ektopilägena speglar embryologin: en “försvunnen” körtel hittas ofta i Tymus/övre Mediastinum (3:e svalgfickan vandrar ned med tymus). Preoperativ Sestamibi-scintigrafi hjälper att lokalisera övertalig/ektopisk vävnad.

Kopplingar

• Bisköldkörtel — normalorganet
• Hyperparatyreoidism — klinisk konsekvens
• Ektopisk paratyreoideakörtel — närbesläktad avvikelse
• MEN1 — flerkörtelsjukdom med hyperplasi
• Paratyreoidektomi — kirurgi där variantkörtlar ställer till problem