Retinaculum flexorum

Kurs: Basvetenskap 3

Typ	Förstärkt tvärgående bindvävsband (ligament)
Handled	Ligamentum carpi transversum — tak över Karpaltunneln
Fotled	Tak över tarsaltunneln, mellan malleolus medialis och calcaneus
Funktion	Håller senorna på plats — förhindrar bowstringing
Klinik	Karpaltunnelsyndrom respektive tarsaltunnelsyndrom

Vad är det?

• Retinaculum flexorum är en förtjockning av den djupa fascian som spänner sig som ett band över flexorsenorna och omvandlar en benig ränna till en sluten tunnel.
• Finns på två ställen i kroppen: handleden (retinaculum musculorum flexorum manus, även kallat ligamentum carpi transversum) och fotleden (retinaculum musculorum flexorum pedis, laciniate ligament).
• Grundfunktionen är densamma på båda ställena: hålla senorna nära skelettet så att de inte bågnar ut (bowstringing) vid flexion, och därigenom bevara muskelns hävarm.

Handleden — Karpaltunneln

• Fästen: medialt vid os pisiforme och hamulus ossis hamati; lateralt vid tuberculum ossis scaphoidei och crista ossis trapezii.
• Golv och väggar utgörs av karpalbenen som bildar en konkav båge (sulcus carpi).

Innehåll i karpaltunneln (10 strukturer)	Antal
Senor till M. flexor digitorum superficialis	4
Senor till M. flexor digitorum profundus	4
Sena till M. flexor pollicis longus	1
N. medianus	1

• Passerar ovanpå (utanför) retinaklet: N. ulnaris och a. ulnaris (i Guyons kanal), sena till m. palmaris longus, samt den palmara kutana grenen av n. medianus.
• Sena till m. flexor carpi radialis löper i en egen kanal i retinaklets laterala del.

Fotleden — tarsaltunneln

• Spänner mellan malleolus medialis och tuber calcanei, bakom och nedanför den mediala malleolen.
• Innehåll bakifrån och framåt, minnesregeln “Tom, Dick And Very Nervous Harry”:
  • Tibialis posterior-senan
  • Digitorum longus (m. flexor digitorum longus)
  • Arteria tibialis posterior
  • Vena tibialis posterior
  • Nervus tibialis
  • Hallucis longus (m. flexor hallucis longus)

Klinisk relevans

• Karpaltunnelsyndrom — kompression av N. medianus. Vanligaste entrapmentneuropatin.
  • Symtom: nattlig domning och smärta i tumme, pek-, lång- och radiala halvan av ringfingret; patienten skakar handen för lindring (flick sign).
  • Sen atrofi av tenarmuskulaturen och nedsatt oppositionsförmåga.
  • Känseln över tenarvalken är normal — den palmara kutana grenen avgår proximalt om retinaklet och passerar utanför tunneln. Detta skiljer karpaltunnelsyndrom från en högre medianusskada.
  • Riskfaktorer: graviditet, Hypotyreos, Reumatoid artrit, Diabetes mellitus, Akromegali, amyloidos, repetitivt arbete.
  • Tester: Phalens test, Tinels tecken, karpalkompressionstest; diagnos bekräftas med Neurografi.
  • Behandling: nattskena i neutralläge, kortisoninjektion, och vid uttalade besvär kirurgisk klyvning av retinaklet.
• Tarsaltunnelsyndrom — kompression av n. tibialis ger brännande smärta i fotsulan, värre vid belastning, med positivt Tinels tecken bakom mediala malleolen.
• Guyons kanal-syndrom drabbar i stället N. ulnaris — ger domning i lillfingret och svaghet i handens intrinsicmuskulatur, men sparar tumme och pekfinger.

Klinisk pärla

Domning i tumme, pek- och långfinger men normal känsel över tenarvalken talar starkt för karpaltunnelsyndrom. Om även tenarhuden är avdomnad sitter skadan proximalt om retinaklet — tänk på pronator teres-syndrom eller en högre medianusskada.

Tenta-fokus

Kunna karpaltunnelns innehåll exakt: nio senor och en nerv — fyra FDS, fyra FDP, en FPL och N. medianus. N. ulnaris passerar INTE genom karpaltunneln utan genom Guyons kanal ovanpå retinaklet. Kom också ihåg fästpunkterna: pisiforme och hamulus hamati medialt, scaphoideum och trapezium lateralt.

Kopplingar

• Karpaltunneln — utrymmet retinaklet bildar taket över
• Karpaltunnelsyndrom — vanligaste kliniska konsekvensen
• N. medianus — nerven som komprimeras i handleden
• N. ulnaris — passerar utanför retinaklet i Guyons kanal
• Karpalben — bildar tunnelns golv och väggar
• Neurografi — metoden som bekräftar diagnosen