Karpaltunneln
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
- En osteofibrös kanal på handledens volarsida där Nervus medianus och nio senor passerar från underarm till hand.
- Kanalens golv och sidoväggar utgörs av Handlovsbenen (carpalbenen) i deras naturliga båge; taket av det starka Retinaculum flexorum (transversella karpalligamentet).
- Ett trångt, oeftergivligt utrymme — därför den vanligaste platsen för Kompressionsneuropati i kroppen.
Läge och avgränsningar
- Radialt: Scaphoideums tuberkel och Trapeziums krön.
- Ulnart: Os pisiforme och Hamulus ossis hamati.
- Golv: karpalbenens konkava båge (capitatum, lunatum, trapezoideum m.fl.).
- Tak: Retinaculum flexorum, ca 2–3 cm brett, spänt mellan de radiala och ulnara utskotten.
- Ingång vid distala handledsvecket, utgång vid handflatans proximala del.
Innehåll
- Nervus medianus — ligger ytligast, direkt under retinaklet, radialt om senorna.
- Fyra senor från Musculus flexor digitorum superficialis.
- Fyra senor från Musculus flexor digitorum profundus.
- Senan från Musculus flexor pollicis longus, i sin egen senskida (radiala bursan).
- Totalt: 9 senor + 1 nerv.
Vad som INTE passerar tunneln
- Nervus ulnaris och Arteria ulnaris — går ytligt om retinaklet i Guyons kanal.
- Musculus palmaris longus-senan — går ytligt om retinaklet.
- Ramus palmaris nervi mediani — den sensoriska grenen till thenarhuden avgår proximalt om tunneln och passerar ovanför retinaklet.
- Musculus flexor carpi radialis-senan går i eget fack i retinaklet.
Nervus medianus i handen
- Motoriskt: thenarmuskulaturen — Musculus abductor pollicis brevis, Musculus opponens pollicis, ytliga huvudet av flexor pollicis brevis — samt lumbrikaler I och II. Minnesregel LOAF.
- Sensoriskt: volara sidan av dig I–III samt radiala halvan av dig IV, och dorsalt de distala falangerna på samma fingrar.
Klinisk relevans — Karpaltunnelsyndrom
- Patofysiologi: förhöjt tryck i tunneln (normalt ~2,5 mmHg, vid CTS >30 mmHg) → nedsatt epineural mikrocirkulation → ischemi, ödem och demyelinisering av nervus medianus.
- Riskfaktorer: Graviditet, Hypotyreos, Diabetes mellitus, Reumatoid artrit, Amyloidos (särskilt vid dialys), Akromegali, övervikt, repetitivt vibrerande arbete, tidigare Colles fraktur.
- Symtom: nattlig Parestesi och smärta i dig I–III som väcker patienten och lindras av att skaka handen (flick sign); senare Thenaratrofi och nedsatt greppstyrka, framför allt pincettgreppet.
- Tester: Phalens test (handledsflexion 60 s), Tinels tecken (perkussion över tunneln), Durkans karpalkompressionstest (högst sensitivitet).
- Avgörande statusfynd: känseln över thenareminensens hud är normal vid CTS, eftersom ramus palmaris går utanför tunneln. Nedsatt känsel där talar för en mer proximal medianusskada.
- Diagnostik: klinik + Neurografi (förlängd distal motorisk och sensorisk latens). Ultraljud visar förstorad nervtvärsnittsarea proximalt om tunneln.
- Behandling: nattortos i neutralläge, NSAID, lokal Kortisoninjektion, åtgärda bakomliggande orsak. Vid uttalade eller progredierande symtom: klyvning av Retinaculum flexorum, öppet eller endoskopiskt.
Andra kliniska tillstånd
- Akut karpaltunnelsyndrom efter distal radiusfraktur eller perilunär luxation — kirurgisk urgens.
- Tenosynovit i flexorsenskidorna kan ge sekundär kompression.
- Karpalbågens kollaps efter Lunatumluxation minskar tunnelvolymen.
Klinisk pärla
Nattliga besvär är det mest typiska draget — under sömn ligger handleden ofta i flexion eller extension, vilket flerfaldigar trycket i tunneln. Därför är en enkel nattortos i neutralläge en förvånansvärt effektiv förstahandsbehandling.
Tenta-fokus
Kunna innehållet exakt: 9 senor + nervus medianus. Kom ihåg att Nervus ulnaris går i Guyons kanal, inte i karpaltunneln — därför är lillfingret alltid oberört vid CTS. Bevarad känsel över thenarhuden är nyckelfyndet som skiljer CTS från proximal medianusskada.
Kopplingar
- Nervus medianus — den komprimerade nerven
- Karpaltunnelsyndrom — vanligaste kompressionsneuropatin
- Retinaculum flexorum — tunnelns tak, klyvs vid operation
- Guyons kanal — nervus ulnaris motsvarande passage
- Thenaratrofi — sent tecken på motorisk påverkan
- Neurografi — objektiv diagnostisk metod