Mastit

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Inflammation i bröstkörteln, med eller utan bakteriell infektion. Delas i laktationsmastit (under amning, vanligast) och icke-laktationsmastit.
• Drabbar 2–10 procent av ammande kvinnor, oftast under de första sex veckorna.

Mekanism och agens

• Utgångspunkten är mjölkstas: dålig tömning ger ökat tryck, mjölken pressas ut i interstitiet och utlöser en inflammatorisk reaktion. Detta ensamt kan ge feber och rodnad utan infektion.
• Bakterier tar sig in via sprickor i bröstvårtan. Dominerande agens är Staphylococcus aureus, följt av Koagulasnegativa stafylokocker och Streptococcus pyogenes.
• Icke-laktationsmastit ses vid periduktal mastit hos rökare (ofta anaerober) och som granulomatös mastit.

Klinisk bild och handläggning

• Enhetlig, kilformad rodnad, värmeökning och ömhet i en del av bröstet, ofta med hög feber och influensaliknande sjukdomskänsla.
• Fortsatt amning eller urpumpning är hörnstenen — tömning löser stasen. Att sluta amma förvärrar tillståndet.
• Antibiotika (Flukloxacillin eller Kloxacillin) ges vid utebliven förbättring inom ett dygn, vid sprickor med tecken på infektion eller vid påverkat allmäntillstånd.
• Abscess komplicerar cirka 3–10 procent och kräver ultraljudsledd punktion eller dränage; enbart antibiotika räcker då inte.

Tenta-fokus

Mastit som inte svarar på adekvat antibiotika inom några dygn ska föranleda två tankar: en odränerad abscess (gör ultraljud) eller inflammatorisk bröstcancer (peau d’orange, ingen feber, hos icke-ammande kvinna — remittera för biopsi). Kvarstående rodnad efter behandling får aldrig avfärdas.

Kopplingar

Relaterat: Staphylococcus aureus, Abscess, Flukloxacillin, Amning, Bröstcancer, Koagulasnegativa stafylokocker