Interfas-FISH

Kurs: MDBI

Typ	Molekylärpatologisk metod (in situ-hybridisering)
Princip	Fluorescerande DNA-prober på vilande cellkärnor
Fördel	Kräver ingen celldelning/odling

Vad är det?

• Interfas-FISH (fluorescence in situ hybridization på celler i interfas) påvisar specifika DNA-sekvenser direkt i icke-delande cellkärnor.
• Till skillnad från metafas-FISH/karyotypering behövs ingen cellodling — analysen görs på vävnadssnitt, utstryk eller imprintpreparat.

Princip och utförande

• Fluorescensmärkta DNA-prober hybridiseras mot målsekvensen; signalerna räknas i fluorescensmikroskop.
• Sondtyper:
  • Enumeration/amplifiering (räkna kopior, t.ex. HER2).
  • Deletion (t.ex. 1p/19q i oligodendrogliom).
  • Break-apart (isärglidande signaler = rearrangemang, t.ex. ROS1, ALK, MYB).
  • Fusion (sammansmältande signaler).

Indikation och användning

• Kan köras på FFPE-material och cytologiska prov, t.ex. UroVysion på urin/blåssköljvätska.
• Prediktiv och diagnostisk analys: HER2-amplifiering (bröst/ventrikel), genrearrangemang i lungcancer och sarkom, 1p/19q-kodeletion.

Tolkning och fallgropar

• Snittning kan kapa kärnor (“truncation”) → falskt låga kopietal; överlappande kärnor och autofluorescens försvårar; kräver definierade signalgränser (cutoff).

Tenta-fokus

Interfas-FISH görs på vilande kärnor utan odling (till skillnad från konventionell karyotyp). Kunna signalmönstren: amplifiering (HER2), deletion (1p/19q), break-apart = rearrangemang (ALK/ROS1).

Klinisk pärla

Break-apart-prob: normalt sitter de två färgerna ihop (fusionssignal); isärglidna signaler = kromosomen har brutits → rearrangemang.

Kopplingar

• Interfas — cellfasen analysen utförs i
• DNA-prob — verktyget som binder målsekvensen
• UroVysion — FISH-tillämpning i urincytologi
• Karyotyp — metafasbaserad kontrast
• Molekylär patologi — fältet metoden tillhör