G1-S-övergången

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

  • Den viktigaste kontrollpunkten i cellcykeln — den punkt där cellen fattar ett i praktiken irreversibelt beslut att replikera sitt DNA och dela sig. Kallas även restriktionspunkten (R-point).
  • Efter G1/S är cellen inte längre beroende av yttre tillväxtfaktorer: den fullföljer cykeln autonomt. Före punkten kan den fortfarande gå ut i vila (G0).

Varför är det viktigt / Mekanism

Kärnan i mekanismen är Rb–E2F-axeln, och den bör kunnas som en kedja:

  1. Tillväxtfaktor binder receptor → aktiverar MAPK-vägen (RAS → RAF → MEK → ERK) och PI3K/AKT.
  2. Detta inducerar cyklin D och MYC.
  3. Cyklin D–CDK4/6 bildas och fosforylerar Rb.
  4. Hypofosforylerat Rb håller normalt E2F fångat. När Rb fosforyleras släpps E2F fritt.
  5. Fri E2F transkriberar de gener som behövs för S-fas: cyklin E, cyklin A, DNA-polymeras, tymidinkinas, dihydrofolatreduktas.
  6. Cyklin E–CDK2 fosforylerar Rb ytterligare i en positiv återkopplingsslinga — och det är denna slinga som gör beslutet irreversibelt.

Bromsarna på samma system:

  • p16 (CDKN2A) och p15 (CDKN2B) — INK4-familjen, hämmar specifikt CDK4/6.
  • p21 (CDKN1A) och p27 — CIP/KIP-familjen, hämmar bredare, inklusive cyklin E–CDK2. p21 induceras av p53 vid DNA-skada.
  • TGF-β → SMAD → p15 är den huvudsakliga extracellulära bromssignalen.

Klinisk relevans & Diagnostik

  • Praktiskt taget varje cancer har en defekt i G1/S. Detta är inte en överdrift utan en av onkologins mest robusta generaliseringar. Vanliga sätt att slå ut kontrollpunkten:
    • Rb-mutation/deletion — retinoblastom, småcellig lungcancer, blåscancer
    • p16-deletion eller promotorhypermetylering — melanom, pankreascancer, glioblastom
    • Cyklin D1-amplifiering eller translokation — t(11;14) i mantelcellslymfom, amplifiering i bröstcancer
    • CDK4-amplifiering — liposarkom (tillsammans med MDM2), se Liposarkom
    • HPV E7 — binder och bryter ner Rb direkt, se Cervixcancer
    • p53-mutation — tar bort den DNA-skadeinducerade p21-bromsen
  • Rb och p16 är ömsesidigt uteslutande: om Rb redan är utslaget finns ingen anledning för tumören att också ta bort p16. Detta ger den diagnostiskt användbara HPV-paradoxen — HPV-positiva tumörer överuttrycker p16 (eftersom E7 tagit bort Rb och p16 därför inte längre är hämmad av negativ återkoppling), vilket gör p16-immunhistokemi till en surrogatmarkör för HPV.
  • Terapeutisk exploatering — CDK4/6-hämmare: palbociklib, ribociklib, abemaciklib. Ges vid ER-positiv, HER2-negativ metastaserad Bröstcancer i kombination med endokrin behandling.
    • Förutsätter intakt Rb för att fungera — en Rb-negativ tumör är resistent redan från start, eftersom läkemedlet verkar uppströms om den förlorade komponenten. Samma principiella logik som förklarar varför K-RAS-mutation gör EGFR-antikroppar verkningslösa.
    • Biverkning: neutropeni — förutsägbar ur mekanismen, eftersom benmärgens progenitorer är beroende av CDK4/6-driven proliferation. Till skillnad från cytostatikaneutropeni är den cytostatisk och snabbt reversibel vid dosuppehåll.

Klinisk pärla

Tänk på G1/S som en dörr med ett lås (Rb) och en nyckel (cyklin D–CDK4/6). Cancer öppnar dörren antingen genom att tillverka fler nycklar (cyklin D/CDK4-amplifiering) eller genom att ta bort låset helt (Rb-förlust, E7). CDK4/6-hämmare fungerar bara i det första fallet — man kan inte hindra någon från att gå in genom en dörr som saknar lås.

Tenta-fokus

Kunna hela Rb–E2F-kedjan i ordning: tillväxtfaktor → cyklin D → CDK4/6 → Rb fosforyleras → E2F frisätts → cyklin E → S-fas. Kunna de fyra hämmarna (p15, p16, p21, p27) och vilka CDK de träffar. Kunna varför CDK4/6-hämmare kräver intakt Rb.

Kopplingar

Relaterat: Cellcykelreglering, p16, p15, p21, p53, MYC, E7, Bröstcancer, MAPK-vägen