CuraKI

Mitosfrekvens

Mitosfrekvens

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

  • Antalet celler i mitos per definierad vävnadsyta, klassiskt uttryckt som mitoser per 10 high power fields (HPF) och i modern WHO-nomenklatur som mitoser per mm² (eftersom mikroskopens synfältsdiameter varierar mellan instrument).
  • Ett av de mest använda proliferationsmåtten i patologin och en direkt komponent i flera graderingssystem.

Varför är det viktigt / Mekanism

  • Mitosfrekvensen mäter hur stor andel av tumörcellerna som befinner sig i M-fas i det ögonblick vävnaden fixerades. Eftersom M-fasen bara utgör ca 1 timme av en cellcykel på 24 timmar eller mer, motsvarar även en låg mitosräkning en betydande proliferation.
  • Bakom en hög mitosfrekvens ligger genomgående förlust av G1/S-kontrollen: förlorad Rb-funktion, p16- eller p15-förlust, cyklin D- eller CDK4/6-överuttryck — se Cellcykelreglering och G1-S-övergången.
  • Vad som räknas som en mitos är strikt definierat och en klassisk felkälla:
    • Räknas: tydliga metafas-, anafas- och telofasfigurer med synligt kondenserat kromatin och utan kärnmembran.
    • Räknas inte: apoptotiska celler, karyorrhektiskt skräp, hyperkromatiska men intakta kärnor, tangentiellt skurna kärnor.
  • Atypiska mitoser (tripolära, multipolära, ringmitoser) räknas med i antalet men är dessutom ett kvalitativt malignitetstecken i sig — de indikerar defekt spindelapparat och centrosomamplifiering.
  • Alternativa proliferationsmått och när de används:
    • Ki-67 (MIB-1) — immunhistokemiskt, markerar alla celler utanför G0, alltså G1+S+G2+M. Ger därför högre procenttal än mitosräkning och är mindre beroende av fixeringstidpunkt.
    • PHH3 (fosfohiston H3) — immunhistokemisk mitosmarkör som gör mitoser lättare att hitta och förbättrar reproducerbarheten.

Klinisk relevans & Diagnostik

Mitosfrekvensen avgör grad och därmed behandling i en rad tumörer:

  • Bröstcancer — en av Nottingham-gradens tre komponenter, se Kärnpleomorfism.
  • Mjukdelssarkom (FNCLCC) — differentiering + mitosräkning + nekrosandel ger grad 1–3, som styr om preoperativ strålbehandling ges.
  • GIST — risken för progress bestäms av mitosindex (>5/5 mm²), storlek och lokalisation (ventrikel bättre än tunntarm). Detta styr om adjuvant imatinib ges och hur länge.
  • Neuroendokrina tumörer — mitosräkning och Ki-67 ger tillsammans NET G1/G2/G3 kontra NEC, vilket avgör om behandlingen blir somatostatinanalog eller platinabaserad cytostatika. Se Synaptofysin och Neuroendokrina tumörer.
  • Uterint Leiomyosarkom — mitosräkning är ett av de fyra malignitetskriterierna.
  • Malignt melanom — mitoser i dermal komponent är en oberoende prognostisk faktor och ingick tidigare i T1-stadieindelningen.

Klinisk pärla

Mitosräkningen är extremt preanalytiskt känslig. Fördröjd fixering gör att cellerna hinner avsluta pågående mitoser innan formalinet når in, vilket ger falskt låg mitosfrekvens och därmed underskattad grad. Det är en av de starkaste praktiska argumenten för att preparat ska läggas i formalin omedelbart — patologens grad kan bokstavligen förändras av hur länge preparatet låg på operationsbordet.

Tenta-fokus

Kunna skilja mitosfrekvens (M-fas, morfologisk räkning) från Ki-67 (alla celler utanför G0, immunhistokemi) och veta varför Ki-67 ger högre siffror. Kunna att mitosindex är det som riskstratifierar GIST och graderar NET. Kunna att atypiska mitoser är ett eget malignitetstecken.

Kopplingar

Relaterat: Ki-67, Cellcykelreglering, Differentieringsgrad, Kärnpleomorfism, GIST, Leiomyosarkom, Bröstcancer

Graph View

Backlinks