Benign tumör

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

• En neoplasi (autonom, monoklonal cellproliferation) som saknar förmåga att invadera omgivande vävnad och att metastasera.
• Nomenklatur: benigna tumörer får som regel ändelsen -om kopplad till ursprungsvävnaden — Lipom (fett), Leiomyom (glatt muskel), fibrom (fibroblaster), adenom (körtelepitel), papillom (ytepitel med fingerlika utskott), kondrom (brosk), osteom (ben), hemangiom (blodkärl).

Varför är det viktigt / Mekanism

Fyra egenskaper skiljer den benigna tumören från den maligna, och alla fyra hänger ihop mekanistiskt:

• Långsam tillväxt — låg Mitosfrekvens, oftast enstaka mitoser per synfält, och inga atypiska mitosfigurer.
• Hög differentieringsgrad — cellerna liknar sin moderväv så mycket att man ofta kan avgöra ursprunget i mikroskop utan hjälpfärgningar; jämför Differentieringsgrad.
• Avgränsad, expansiv växt — tumören trycker undan omgivningen istället för att växa in i den, och blir därför omgiven av en fibrös kapsel av komprimerad bindväv. Kapseln är kliniskt viktig: den gör tumören palpabelt rörlig och kirurgiskt enkel att skala ut.
• Ingen metastasering — cellerna kan inte bryta Basalmembran, saknar de proteolytiska och migratoriska egenskaper som Metastasering kräver.
• Molekylärt har benigna tumörer få drivermutationer (ofta bara en, t.ex. en enskild translokation) och stabil genetik. De har alltså tagit några men inte alla steg i Karcinogenes.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Benign betyder inte harmlös. Lokalisationen kan göra en histologiskt beskedlig tumör livshotande:
  • Ett meningeom i bakre skallgropen kan ge inklämning trots att det aldrig metastaserar.
  • Ett hypofysadenom kan trycka på chiasma opticum och ge bitemporal hemianopsi, eller producera hormon (prolaktin, GH, ACTH) med systemsjukdom som följd.
  • Ett submuköst Leiomyom i uterus kan ge svår menorragi och Järnbristanemi.
  • Ett feokromocytom kan ge hypertensiv kris.
  • En kolonpolyp (adenom) blöder och ger järnbrist.
• Vissa “-om” är maligna — undantagen måste kunna rabblas: melanom, lymfom, myelom, seminom, mesoteliom, hepatom (hepatocellulärt karcinom), glioblastom, neuroblastom, retinoblastom.
• Flera benigna tumörer är premaligna förstadier: kolonadenom → adenokarcinom är prototypen (adenom–karcinom-sekvensen), och det är därför man tar bort polyper vid koloskopi.
• Diagnostiken vilar på histopatologi, inte på cytologi: Finnålsaspiration kan inte bedöma om basalmembranet är brutet eftersom invasion kräver ett vävnadssnitt där arkitekturen är bevarad.

Klinisk pärla

Kapseln är patologens och kirurgens bästa vän. En välavgränsad, kapselförsedd, rörlig knöl talar för benignitet — medan en oregelbunden, hård, fixerad knöl som är fastvuxen i huden eller underlaget talar för malignitet. Detta är hela grunden för palpationsfyndet vid bröstundersökning.

Tenta-fokus

Två saker återkommer: (1) tabellen benign vs malign med de fyra kriterierna (tillväxthastighet, differentiering, avgränsning/kapsel, metastasering), och (2) listan över maligna tumörer med benignt klingande “-om”-namn. Kunna också ge exempel på när en benign tumör dödar patienten via lokalisation.

Kopplingar

• Motsatsen beskrivs i Tumörklassifikation; namngivningen i Tumörnomenklatur.
• Övergången benign → malign förklaras av Karcinogenes och Cellcykelreglering.

Relaterat: Tumörklassifikation, Tumörnomenklatur, Differentieringsgrad, Metastasering, Lipom, Leiomyom, Hamartom, Mitosfrekvens