Tumörnomenklatur
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2
Vad är det?
- Reglerna för hur tumörer namnges utifrån modervävnad och benign/malign natur.
- Grundprincipen: vävnadsnamn + suffix. Suffixet “-om” betyder benign tumör; malign tumör får “-karcinom” (epitelialt) eller “-sarkom” (mesenkymalt).
Varför är det viktigt / Mekanism
- Mesenkymala par:
- Fett: Lipom (benign) → Liposarkom (malign).
- Glatt muskel: Leiomyom → Leiomyosarkom.
- Skelettmuskel: rabdomyom → Rabdomyosarkom.
- Bindväv: fibrom → Fibrosarkom.
- Brosk: kondrom → kondrosarkom.
- Ben: osteom → osteosarkom.
- Blodkärl: hemangiom → angiosarkom.
- Epiteliala:
- Körtelepitel: adenom (benign) → adenokarcinom.
- Skivepitel: skivepitelpapillom → skivepitelcancer.
- Övergångsepitel i urinvägar: urotelialt papillom → Urotelial cancer.
- Basalceller i hud: → Basalcellscancer (lokalt invasiv men metastaserar praktiskt taget aldrig).
- Blandade och särskilda former:
Klinisk relevans & Diagnostik
- Namnet i PAD-svaret bär redan prognosinformation: “adenokarcinom” berättar både härkomst och malignitet.
- Karcinom och sarkom sprider sig olika: Karcinom i första hand lymfogent till regionala lymfkörtlar, sarkom i första hand hematogent till lungorna. Det styr utredningen.
- Sarkom är ovanliga men överrepresenterade hos barn och unga; karcinom dominerar kraftigt hos äldre.
Tenta-fokus
Undantagen från “-om = benign” är de vanligaste frågorna: melanom, lymfom, myelom, seminom, mesoteliom, glioblastom, hepatom (hepatocellulärt karcinom) – alla maligna trots suffixet.
Klinisk pärla
Hamartom är inte en tumör i egentlig mening utan en utvecklingsrubbning: rätt celltyp, rätt organ, fel arkitektur. Lungans hamartom är en klassisk radiologisk “myntlesion” som inte kräver resektion.
Kopplingar
Relaterat: Tumörklassifikation, Karcinom, Benign tumör, Teratom, Hamartom, 12 Tumörbiologi - Hallmarks, Diagnostik och Klassifikation