Differentieringsgrad

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

  • Differentieringsgrad (gradering, G) beskriver hur mycket tumörcellerna morfologiskt och funktionellt liknar sin normala modervävnad.
  • Hög differentiering = tumören liknar utgångsvävnaden. Låg differentiering = tumören har tappat vävnadsidentitet. Fullständig förlust kallas Anaplasi.

Varför är det viktigt / Mekanism

  • Fyrgradig skala:
    • G1 – högt differentierad, liknar normal vävnad tydligt.
    • G2 – medelhögt differentierad.
    • G3 – lågt differentierad.
    • G4 – odifferentierad/anaplastisk.
  • Bedömningskriterier vid mikroskopi:
  • Biologiskt speglar låg differentiering att tumörcellen har förlorat de transkriptionsprogram som styr vävnadsidentitet. Samma cell delar sig snabbare, är mindre beroende av vävnadssignaler och är mer benägen till Metastasering.
  • Organspecifika graderingssystem används i praktiken: Gleason för Prostatacancer, Nottingham/Elston för Bröstcancer, WHO-grad I–IV för Gliom.

Klinisk relevans & Diagnostik

  • Låg differentiering betyder sämre prognos men bättre svar på Cellgifter och Strålbehandling, eftersom både cytostatika och strålning främst träffar snabbt prolifererande celler.
  • Graden är en av de viktigaste faktorerna vid beslut om adjuvant behandling när stadiet är lågt.
  • Ki-67 används som objektivt proliferationsmått där morfologisk mitosräkning är osäker, t.ex. vid Bröstcancer och Neuroendokrina tumörer.

Tenta-fokus

Grad ≠ stadium. Grad är mikroskopisk differentiering; stadium är anatomisk utbredning (TNM-klassifikation). Vid fjärrmetastaser är stadiet avgörande oavsett grad.

Klinisk pärla

Paradoxen: Burkitt lymfom är en av de mest aggressiva tumörer som finns – och en av de mest botbara, just för att den delar sig så snabbt att cytostatika slår ut nästan hela cellpopulationen. Priset är risk för Tumörlyssyndrom.

Kopplingar

Relaterat: Anaplasi, Cellulär atypi, Ki-67, Tumörklassifikation, TNM-klassifikation, Histopatologi