Hyperkromasi

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

• Mörkfärgade, intensivt basofila cellkärnor i Hematoxylin-eosinfärgning — kärnan tar upp mer hematoxylin än normalt och ser nästan svartblå ut.
• Ett av kärnatypins kardinaltecken och därmed en av de morfologiska pelarna i malignitetsbedömning, tillsammans med Pleomorfism och Kärnpleomorfism.

Varför är det viktigt / Mekanism

Hyperkromasin har en direkt fysikalisk-kemisk förklaring, och den är värd att förstå snarare än att memorera:

• Hematoxylin är ett basiskt (katjoniskt) färgämne som binder till negativt laddade (sura) strukturer — främst fosfatgrupperna i DNA och RNA. Mängden inbunden färg är alltså proportionell mot mängden nukleinsyra.
• I en malign cell finns mer DNA per kärna av två skäl:
  • Aneuploidi / polyploidi — extra kromosomkopior, amplifikationer, ökat totalt DNA-innehåll.
  • Kondenserat, grovkornigt kromatin — kromatinet är oregelbundet fördelat med grova klumpar mot kärnmembranet, vilket ger en tätare färginbindning per volymenhet.
• Samtidigt ökar kärnans storlek och därmed kärna/cytoplasma-kvoten — kärnan expanderar men cytoplasman hinner inte med, eftersom cellen prioriterar replikation framför differentierad funktion.
• Motsatsen, hypokromasi, ses vid vissa lågaktiva eller degenererade kärnor och vid “ground glass”-kärnor (t.ex. i papillär Tyreoideacancer, där kärnorna tvärtom är ljusa och optiskt tomma — ett bra motexempel att kunna).

Klinisk relevans & Diagnostik

• Hyperkromasi är ett av de kriterier cytologen och patologen väger samman. Praktiska exempel:
  • Cervixcytologi: dyskaryotiska celler med hyperkromatiska, förstorade och oregelbundna kärnor och hög N/C-kvot är grunden för att gradera LSIL/HSIL, se Cervixcancer.
  • Urincytologi: hyperkromatiska kärnor med oregelbunden kontur är huvudkriteriet för högmalign urotelial cancer.
  • Nottingham-grad vid Bröstcancer och WHO-grad vid gliom väger in kärnatypi inklusive hyperkromasi.
• Fällor — hyperkromasi förekommer utan malignitet:
  • Reaktiv atypi vid inflammation, ulceration och regeneration.
  • Behandlingsinducerad atypi efter strålning och cytostatika — kärnorna blir stora och mörka men N/C-kvoten är ofta bevarad eftersom även cytoplasman växer. Detta är den kliniskt viktigaste distinktionen.
  • Degenerativa förändringar i dåligt fixerat eller uttorkat material — dålig preanalytik kan skapa artificiell hyperkromasi.
  • Apoptotiska och pyknotiska kärnor, som är kondenserade och mörka utan att vara neoplastiska.
• Att hyperkromasi mäter DNA-mängd är också principen bakom DNA-flödescytometri och äldre DNA-ploidianalys — man kvantifierar samma sak som ögat uppskattar i mikroskopet.

Klinisk pärla

Minnesregeln för färgningen är samtidigt förklaringen: basiskt hematoxylin färgar sura kärnor blå; surt eosin färgar basisk cytoplasma rosa. Samma logik döpte cellerna — en basofil granulocyt har granula som binder basiska färgämnen, en eosinofil har granula som binder eosin. Om du kan färgningskemin kan du härleda halva den histologiska terminologin.

Tenta-fokus

Kunna definiera hyperkromasi och förklara varför den uppstår (ökad DNA-mängd + kondenserat kromatin, hematoxylin är basiskt och binder surt DNA). Kunna skilja malign atypi från behandlingsinducerad atypi — nyckeln är att N/C-kvoten är förhöjd vid malignitet men bevarad vid strål-/cytostatikaeffekt.

Kopplingar

• Färgningsteknik i Hematoxylin-eosinfärgning; ingår i Differentieringsgrad.
• Del av atypipaketet med Pleomorfism, Kärnpleomorfism och Nukleoler.

Relaterat: Hematoxylin-eosinfärgning, Pleomorfism, Kärnpleomorfism, Nukleoler, Differentieringsgrad, Cervixcancer, Bröstcancer