Bulevirtid

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Bulevirtid (Hepcludex) är en inträdeshämmare (entry inhibitor) och det första godkända läkemedlet specifikt mot kronisk Hepatit D (delta-hepatit).
  • En syntetisk, myristoylerad 47-aminosyrapeptid som motsvarar den preS1-domän hos Hepatit B-virus surface-antigen som viruset använder för att binda hepatocyten.
  • Villkorat godkänt i EU 2020; ges subkutant.

Bakgrund: hepatit D

  • Hepatit D-virus (HDV) är ett defekt satellitvirus som kräver HBsAg från Hepatit B-virus för att bilda infektiösa partiklar — HDV kan alltså bara infektera personer som redan har eller samtidigt får HBV.
  • Koinfektion (HBV + HDV samtidigt) ger svår akut hepatit men läker oftast ut.
  • Superinfektion (HDV hos kronisk HBV-bärare) ger kronisk hepatit D i >90 % av fallen.
  • Kronisk hepatit D är den aggressivaste kroniska virushepatiten: snabb progress till Levercirros (upp till 70 % inom 10 år) och ökad risk för Hepatocellulär cancer.
  • Cirka 5 % av världens HBsAg-positiva har HDV; högendemiska områden är Mongoliet, Centralasien, Centralafrika och delar av Sydamerika.

Verkningsmekanism

  • Både Hepatit B-virus och Hepatit D-virus tar sig in i hepatocyten genom att preS1-domänen på HBsAg binder till receptorn NTCP (natrium-taurokolat-kotransporterande polypeptid) — en gallsyretransportör på hepatocytens basolaterala membran.
  • Bulevirtid binder NTCP med hög affinitet och blockerar därmed viralt inträde i nya hepatocyter.
  • Hämmar alltså spridning till oinfekterade celler; det påverkar inte redan infekterade celler eller integrerat HBV-DNA.
  • Eftersom NTCP normalt transporterar gallsyror ger blockaden dosberoende stegring av gallsyror i serum.

Indikation och dosering

  • Kronisk Hepatit D med kompenserad leversjukdom hos vuxna.
  • 2 mg subkutant en gång dagligen (10 mg har prövats i studier).
  • Behandlingsduration är inte fastställd — ofta långvarig eller livslång; virologiskt återfall är vanligt vid utsättning.
  • Kan ges ensamt eller i kombination med Pegylerat interferon alfa, som ger bättre kombinerat svar.
  • Fortsatt Nukleosidanalogbehandling (Tenofovir, Entekavir) mot HBV om indicerat.

Biverkningar och kontroll

  • Asymtomatisk gallsyrestegring hos nästan alla behandlade — en förväntad farmakodynamisk effekt, ej indikation för utsättning i sig.
  • Reaktioner vid injektionsstället, Eosinofili, huvudvärk, klåda, trötthet.
  • Följ ALAT, HDV-RNA (kvantitativt), HBsAg och gallsyror.
  • Behandlingssvar definieras som ≥2 log₁₀ sänkning av HDV-RNA och/eller normaliserat ALAT.
  • Interaktionsrisk med OATP-substrat och läkemedel som påverkar gallsyretransport; försiktighet med Statiner.

Tenta-fokus

NTCP är den gemensamma inträdesreceptorn för HBV och HDV — det är därför bulevirtid, som blockerar en gallsyretransportör, kan vara antiviralt. Att receptorn är en fysiologisk transportör förklarar också huvudbiverkan (gallsyrestegring).

Klinisk pärla

Alla HBsAg-positiva patienter ska testas för anti-HDV minst en gång. Hepatit D missas ofta men förändrar prognos och behandlingsstrategi radikalt — och nu finns för första gången en specifik behandling.

Kopplingar