RAPD
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kliniskt undersökningsfynd — relativ afferent pupilldefekt (Marcus Gunn-pupill) |
| Vad det visar | Asymmetrisk skada i främre synbanan (näthinna eller Nervus opticus) |
| Undersökning | Swinging flashlight test i dämpad belysning |
| Positivt fynd | Pupillen på sjuka sidan vidgas när ljuset svängs över till den |
| Klassiska orsaker | Optikusneurit, Glaukom, näthinneavlossning, kärlocklusion |
Vad är det?
- RAPD (Relative Afferent Pupillary Defect) är ett objektivt tecken på att ljussignalen från ena ögat är svagare än från det andra. Det speglar afferent funktion — synbanan in till hjärnan — inte pupillens förmåga att dra ihop sig.
- Fyndet är relativt: det kräver en asymmetri. Symmetrisk bilateral optikusskada ger ingen RAPD.
Princip och anatomisk grund
- Ljus som träffar ena näthinnan leder via Nervus opticus till pretektala kärnor i mesencefalon, som projicerar bilateralt till Edinger-Westphals kärnor.
- Därifrån går parasympatiska fibrer med Nervus oculomotorius till ciliarganglion och m. sphincter pupillae — därför sker konstriktionen alltid i båda ögonen (direkt och konsensuell ljusreaktion).
- Vid ensidig afferent skada blir den samlade signalen svagare när det sjuka ögat belyses. Pupillerna, som fortfarande är effererande normala, dilaterar då paradoxalt.
Utförande — swinging flashlight test
- Dämpa belysningen och låt patienten fixera på ett avlägset föremål (undvik ackommodation).
- Lys med stark ficklampa snett underifrån i ena ögat i 2–3 sekunder.
- Sväng snabbt över till andra ögat, håll 2–3 sekunder, sväng tillbaka. Upprepa flera gånger.
- Iaktta pupillstorleken i det öga ljuset just nått.
Tolkning
| Fynd | Tolkning |
|---|---|
| Båda pupillerna drar ihop sig lika vid varje sväng | Normalt |
| Pupillen dilaterar när ljuset når det ögat | RAPD på den sidan |
| Anisokori i mörker som ökar | Efferent problem (Horners syndrom) — ej RAPD |
| Ljusstel, vidgad pupill med nedsatt konsensuell | Nervus oculomotorius-pares |
- Graderas i steg 1+ till 4+ eller kvantifieras med neutrala gråfilter framför det friska ögat.
- RAPD kan förekomma vid helt normalt synfält och normal visus vid tidig optikusneurit — därför ett känsligt screeningfynd.
Orsaker
- Optikusneurit — vanligast hos unga, ofta första manifestationen av Multipel skleros. Smärta vid ögonrörelser.
- Kärlorsaker: Centralartärocklusion, främre ischemisk optikusneuropati, Temporalisarterit.
- Glaukom med asymmetrisk skada, tumör i orbita eller vid chiasma, trauma mot synnerven.
- Omfattande näthinnepatologi (avlossning över stor yta, stor central lesion). Katarakt och refraktionsfel ger inte RAPD.
Fallgropar
- Undersök alltid i dämpad belysning och låt patienten titta på avstånd — närseende ger miosis och maskerar fyndet.
- Vid amauros på ena ögat kan RAPD bedömas på den friska pupillens reaktioner (reverse RAPD).
- Grå starr, mediegrumlingar och ojämn ljusstyrka mellan undersökningarna ger falska resultat.
- Förväxla inte RAPD med anisokori — RAPD ger ingen skillnad i pupillstorlek i vila.
Klinisk pärla
“Patienten ser inget på ena ögat men har ingen RAPD” talar starkt för att synnedsättningen inte sitter i främre synbanan — tänk mediegrumling, bakre synbana eller funktionell synnedsättning. RAPD är därför ett av de mest värdefulla objektiva fynden i ögonstatus.
Tenta-fokus
RAPD prövar afferent funktion; pupillstorleken i vila prövar efferent. Ung kvinna med smärta vid ögonrörelse, nedsatt färgseende och RAPD = Optikusneurit och utredning för Multipel skleros med MR.
Kopplingar
- Nervus opticus — den afferenta banan
- Optikusneurit — vanligaste orsaken hos unga
- Multipel skleros — bakomliggande sjukdom att utreda
- Nervus oculomotorius — den efferenta banan
- Horners syndrom — differentialdiagnos vid pupillavvikelse