Autotransplantation
Kurs: MDBI
| Typ | Kirurgisk metod: vävnad flyttas inom samma individ |
| Endokrint exempel | Paratyreoidea efter Tyreoidektomi |
| Syfte | Bevara körtelfunktion, undvika Hypoparatyreoidism |
| Fördel | Ingen avstötning (eget vävnad) |
Vad är det?
- Autotransplantation innebär att kroppsegen vävnad flyttas från en plats till en annan hos samma person; eftersom vävnaden är kroppsegen sker ingen immunologisk avstötning.
- Inom endokrinkirurgin avses oftast reimplantation av en eller flera Bisköldkörtlar.
Princip / Utförande
- Vid Tyreoidektomi eller paratyreoideakirurgi kan en körtel som riskerar att devaskulariseras klippas i småbitar och läggas in i en muskelficka (m. sternocleidomastoideus eller underarmens muskulatur).
- Den transplanterade vävnaden revaskulariseras och kan återuppta PTH-produktion efter några veckor.
Indikation / Användning
- Förebygga permanent Hypoparatyreoidism och Hypokalcemi efter tyreoidea-/paratyreoideakirurgi.
- Vid total paratyreoidektomi (t.ex. vid njursvikt/hyperplasi) autotransplanteras en del för att lämna reglerbar funktion kvar.
Tolkning / Fallgropar
- Placering i underarm gör att man senare enkelt kan mäta gradient och vid behov excidera vid recidiv.
- För lite transplanterad vävnad → hypoparatyreoidism; för mycket/hyperplastisk → recidiverande hyperparatyreoidism.
Tenta-fokus
Poängen med paratyreoideaautotransplantation är att undvika permanent Hypoparatyreoidism med Hypokalcemi efter halskirurgi — en typisk komplikationsfråga vid tyreoidektomi.
Klinisk pärla
Auto- (eget) vs allo- (annan individ) vs xeno- (annan art): autotransplantat behöver ingen immunsuppression eftersom det är samma individs vävnad.
Kopplingar
- Bisköldkörtlar — vanligaste autotransplanterade endokrina vävnaden
- Hypoparatyreoidism — det man vill förebygga
- Tyreoidektomi — ingreppet där risken uppstår
- Paratyreoideahormon — funktionen som ska bevaras
- Hypokalcemi — konsekvens vid utebliven funktion