Total paratyreoidektomi
Kurs: MDBI
| Typ | Kirurgisk metod — samtliga fyra körtlar avlägsnas |
| Nyckelfynd | Ofta kombinerad med autotransplantation av körtelvävnad |
| Indikation | Uttalad hyperplasi / sekundär–tertiär HPT |
| Risk | Permanent hypoparatyreoidism utan autotransplantat |
Vad är det?
- Total paratyreoidektomi innebär att alla fyra bisköldkörtlarna tas bort.
- För att undvika livslång hypoparatyreoidism autotransplanteras vanligen en bit körtelvävnad, oftast till underarmens muskulatur eller m. sternocleidomastoideus.
Princip / Utförande
- Bilateral halsexploration och excision av samtliga körtlar.
- Utvald körtelvävnad fragmenteras och implanteras i en muskelficka, där den revaskulariseras och återfår funktion.
- Fördel: recidiverande sjukdom i transplantatet kan åtgärdas i lokalbedövning utan ny halskirurgi.
Indikation / Användning
- Uttalad hyperplasi, sekundär och tertiär hyperparatyreoidism, särskilt vid njursvikt/dialys.
- Väljs framför subtotal paratyreoidektomi när recidivrisken bedöms hög.
Tolkning / Fallgropar
- Utan fungerande autotransplantat → permanent hypoparatyreoidism med kronisk hypokalcemi.
- Hungry bone syndrome postoperativt kräver ofta stora doser kalcium och D-vitamin.
- Risk för skada på n. laryngeus recurrens.
Tenta-fokus
Total paratyreoidektomi utan autotransplantation ger hypoparatyreoidism. Därför autotransplanteras körtelvävnad (t.ex. till underarmen) — poängen är att recidiv då kan åtgärdas lokalt utan förnyad halskirurgi.
Klinisk pärla
Räkna med kraftig postoperativ hypokalcemi (hungry bone) när ett länge överaktivt skelett plötsligt får normala PTH-nivåer och girigt tar upp kalcium. Substituera aktivt.
Kopplingar
- Subtotal paratyreoidektomi — alternativet där en körtelrest lämnas kvar in situ.
- Autotransplantation — nyckelmomentet som bevarar körtelfunktion.
- Sekundär hyperparatyreoidism — vanlig indikation vid njursvikt.
- Hypoparatyreoidism — konsekvensen utan fungerande transplantat.
- Hungry bone syndrome — viktig postoperativ komplikation.