Binukleering
Kurs: MDBI
| Typ | Cytologiskt/histologiskt cellfynd |
| Nyckelfynd | Cell med två kärnor |
| Ses vid | Regeneration, viruseffekt, neoplasi |
Vad är det?
- Förekomst av två cellkärnor i en och samma cell, till följd av kärndelning (Mitos) utan efterföljande celldelning (Cytokines).
Morfologi
- Två separata, ofta likstora kärnor i gemensam Cytoplasma.
- Vid reaktiva tillstånd är kärnorna regelbundna; vid Malignitet ses ofta oregelbundna, hyperkromatiska kärnor och avvikande Kärn-cytoplasma-kvot.
Förekomst och differentialdiagnos
- Reaktivt/reparativt: regeneration, inflammation, efter strålning.
- Viruseffekt: HPV-inducerade koilocyter är ofta binukleära; Herpes ger multinukleering.
- Neoplasi: många tumörceller; klassisk binukleär cell är Reed-Sternberg-cell vid Hodgkins lymfom.
- Fysiologiskt: normalt i t.ex. hepatocyter och Mesotel.
Klinisk betydelse
- Binukleering i sig är ospecifik — tolkas i sitt sammanhang. Regelbunden binukleering talar för reaktiv process, atypisk för Dysplasi/malignitet.
Tenta-fokus
Binukleära koilocyter med perinukleär halo = HPV-effekt i cervixcytologi; skilj från reaktiv binukleering.
Klinisk pärla
Två snälla, likstora kärnor = oftast reparativt. Oregelbundna, olikstora kärnor med grov kromatin = misstänk neoplasi.
Kopplingar
- Reed-Sternberg-cell — klassisk binukleär malign cell
- Koilocyt — binukleering vid HPV-effekt
- Cytologi — kontext där fyndet bedöms
- Multinukleering — besläktat fynd (flera kärnor)
- Dysplasi — när binukleering blir oroande