Fixeringsvätska
Kurs: MDBI
| Typ | Vätska/reagens som används vid fixering |
| Nyckelfynd | Vanligast: buffrad formalin (4 % formaldehyd) |
| Verkan | Korsbindande (formalin) eller koagulerande (alkohol) |
| Val styrs av | Vilken efterföljande analys som ska göras |
Vad är det?
- Fixeringsvätska (fixativ) är den vätska som vävnad eller celler läggs i för fixering.
- Valet av vätska avgör hur väl morfologi, antigen och nukleinsyror bevaras och vilka analyser som sedan är möjliga.
Vanliga fixeringsvätskor
| Fixeringsvätska | Verkan | Användning |
|---|---|---|
| Buffrad formalin (4 % formaldehyd) | Korsbinder proteiner | Rutinhistologi |
| Alkohol (70–95 %) | Fäller/koagulerar protein | Cytologi, utstryk |
| Glutaraldehyd | Korsbinder (snabbt, ytligt) | Elektronmikroskopi |
| Bouins lösning | Blandfixativ | Testis, vissa specialfall |
Användning och val
- Rutinpreparat → buffrad formalin.
- Cytologiska utstryk → alkoholfixering eller lufttorkning beroende på färgning (Pap vs MGG).
- Ultrastruktur → glutaraldehyd.
Fallgropar
- Fel fixativ kan omöjliggöra planerad analys (t.ex. formalin olämpligt när färsk vävnad krävs för flödescytometri eller cytogenetik).
- Otillräcklig volym eller för kort tid ger underfixering och autolys centralt i preparatet.
Tenta-fokus
Vanligaste fixeringsvätskan är buffrad formalin (korsbinder protein). Kunna para ihop fixativ med analys: glutaraldehyd → elektronmikroskopi; alkoholfixering → cytologi; ofixerat/färskt → flödescytometri/cytogenetik.
Klinisk pärla
Formalin är standard för nästan allt – men “när något speciellt ska göras” (EM, flödescytometri, odling) måste du välja rätt fixativ eller skicka färskt. Fråga labbet innan preparatet läggs i burken.
Kopplingar
- Fixering — processen där fixeringsvätskan används
- Formalin — vanligaste fixeringsvätskan
- Elektronmikroskopi — kräver glutaraldehyd
- Cytologi — använder ofta alkoholfixering
- Autolys — motverkas av korrekt fixeringsvätska