Cytogenetik

Vad är det?

Läran om kromosomernas struktur och avvikelser, och i praktiken den laboratoriegren som påvisar kromosomaberrationer i tumörceller. Cytogenetiska fynd är en av de fyra faktorer som WHO väger samman vid klassifikation av leukemier och lymfom, vid sidan av morfologi, immunfenotyp och klinisk bild.

Klassisk karyotypering (kromosomanalys) kräver celler i delning: benmärgsaspirat odlas och mitoserna stoppas i metafas, varefter banmönstret bedöms i mikroskop.
FISH och PCR-baserade metoder (molekylärgenetisk analys) påvisar specifika translokationer utan att kräva delande celler och har högre känslighet.
Typiska aberrationer är translokationer, inversioner, deletioner och numeriska avvikelser. Vid KML ger t(9;22) Philadelphiakromosomen med fusionsgenen bcr-abl och ökad tyrosinkinasaktivitet.
Med genpaneler om drygt femtiotalet gener kan detaljerad genetisk kartläggning i dag göras inom vanlig rutindiagnostik.

AML: en huvudgrupp i WHO-klassifikationen är “AML med upprepade fynd av cytogenetiska förändringar”. Genetiska aberrationer styr behandlingsval och riskgruppering enligt European Leukemia Net — men säkra prognostiska faktorer saknas ännu.
KML: diagnosen verifieras med benmärgsbedömning och cytogenetisk undersökning av ABL. I svenska KML-registret registreras metod för påvisande, andel Ph-positiva celler och eventuella ytterligare kromosomförändringar.
I sammanställningen över akuta leukemier påvisas viktiga cytogenetiska avvikelser vid både AML och ALL, medan KLL saknar motsvarande obligat markör.
Ovanligt: “chronic neutrophilic leukaemia” liknar KML kliniskt men saknar påvisbar Philadelphia/bcr-abl-aberration.