Kromosomanalys

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler, 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Cytogenetisk undersökning där cellernas kromosomer studeras för att påvisa antalsmässiga eller strukturella avvikelser. Vid hematologisk utredning görs analysen på celler från benmärgen eller perifert blod och är obligatorisk vid leukemiutredning.

Mekanism

• Klassisk karyotypering: benmärgsceller odlas kort, delningen stoppas i metafas, kromosomerna sprids ut, bandfärgas och analyseras i mikroskop. Kräver levande, delande celler — därför särskilt provrör och snabb transport.
• FISH-teknik och PCR: riktade metoder som påvisar kända translokationer även i vilande celler och med högre känslighet.
• Molekylärgenetiska analyser och genpaneler kompletterar med mutationer som inte syns cytogenetiskt.
• Typiska fynd är kromosomaberrationer som translokationer, deletioner, inversioner och trisomier i den maligna klonen.
• Den mest kända aberrationen är Philadelphiakromosomen, t(9;22), som ger fusionsgenen BCR-ABL med konstitutivt aktivt tyrosinkinas.

Klinisk relevans & Diagnostik

Vid leukemiutredning tas prov för kromosomanalys parallellt med benmärg för flödescytometri (FACS-analys) och fenotypning. Karyotypen används för att (1) bekräfta diagnosen — t.ex. Philadelphiakromosom vid KML, (2) klassificera enligt WHO, (3) ge prognos och styra behandlingsintensitet vid AML och ALL, och (4) följa behandlingssvar och detektera återfall. Vid myelodysplastiskt syndrom är karyotypen en av de tyngsta prognostiska variablerna. Felkälla: växtsvikt i odlingen ger “ingen metafas” och därmed ett oanvändbart svar — vanligt vid cellfattig eller kraftigt blodtillblandad märg.

Kopplingar

Relaterat: Cytogenetik, Kromosomaberration, Philadelphiakromosomen, Flödescytometri, Fenotypning, Leukemi, Benmärgsprovtagning