Referensvärde

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Ett enskilt mätvärde från en individ i referensgruppen. Samlingen av alla referensvärden utgör det statistiska underlaget för att beräkna referensintervallets gränser. Ett referensvärde är alltså rådata — inte en gräns.

Mekanism

• Referensvärdena är vanligen snedfördelade (inte normalfördelade), med en svans mot höga värden för många analyter.
• Därför används oftast parameterfria (icke-parametriska) statistiska metoder för att beräkna gränserna, i stället för medelvärde ± 2 SD som förutsätter normalfördelning.
• Beräkningen sker genom att rangordna värdena från lägsta till högsta, ta bort de 2,5 % lägsta och de 2,5 % högsta observationerna — kvar blir 2,5–97,5-percentilerna.
• Antalet insamlade referensvärden bör vara minst 120 för acceptabelt statistiskt underlag.
• Spridningen i referensvärdena speglar både biologisk variation mellan individer och metodens analytiska variation.

Klinisk relevans & Diagnostik

Att fördelningen är sned innebär att en “normalfördelningstolkning” av avvikande värden blir fel — avståndet till nedre och övre gräns är inte symmetriskt. Referensvärden måste dessutom samlas in med samma mätmetod som används kliniskt, eftersom gränserna är metodberoende. Byte av metod eller reagens kan kräva att nya referensvärden samlas in eller att intervallet valideras om.

Kopplingar

Relaterat: Referensintervall, Referensgrupp, Referenspopulation, Percentil, Snedfördelning, Icke-parametrisk statistik, Normalfördelning