DT-angiografi

Kurs: Basvetenskap 3

Typ	Datortomografi med intravenöst jodkontrastmedel i artärfas
Princip	Bolusspårning i målkärl → skanning när kontrasttätheten toppar
Nyckelfynd	Kontrastfyllnadsdefekt, avbrott, extravasering, aneurysmsäck
Begränsning	Joniserande strålning, kontrastnefropati, kalkartefakter

Vad är det?

• Volymsskanning med multidetektor-DT under den fas då kontrastmedlet är koncentrerat i artärträdet (vanligen 20–35 sekunder efter injektionsstart).
• Ger isotropa voxlar som kan rekonstrueras i valfritt plan samt som MIP (maximum intensity projection) och 3D-volumerendering.
• Har till stor del ersatt diagnostisk kateterangiografi; DSA används numera framför allt när intervention planeras.

Utförande

• Perifer venkateter, gärna grov (grön/rosa, 18–20 G) i armveck; flöde 4–6 mL/s.
• 60–100 mL jodkontrast följt av koksaltbolus (“chaser”) för kompakt bolus.
• Bolus tracking: ROI placeras i t.ex. aorta descendens; skanning startar när tätheten passerar ca 100–150 HU.
• Ofta kompletteras med en venös fas (60–70 s) och vid blödningsfrågeställning en fördröjd fas (3–5 min).

Indikationer

Frågeställning	Typisk protokoll
Lungemboli	DT-pulmonalisangiografi, bolus i truncus pulmonalis
Aortadissektion/rupturerat aortaaneurysm	DT-aorta, ofta nativ + artärfas
Stroke	DT-angiografi halskärl + intrakraniellt för storkärlsocklusion
Subaraknoidalblödning	Aneurysmsökning efter positiv DT/LP
Gastrointestinal blödning	Trippelfas, letar aktiv extravasering
Trauma	Helkropps-DT med artärfas, kärlskada och aktiv blödning
Perifer artärsjukdom	Rundflödesundersökning aorta–fotled

Tolkning

• Fyllnadsdefekt centralt i kärllumen med kontrast runt om (“polo mint sign”) = emboli.
• Intimaflap som delar aortalumen i sant och falskt lumen = aortadissektion (Stanford A om aorta ascendens engageras).
• Aktiv extravasering: kontrastpöl som ökar i storlek mellan artär- och venfas.
• Mät alltid i HU: färskt blod 40–70 HU, kontrastextravasat > 90 HU.
• Vid stroke bedöms kollateralflöde och ocklusionens läge (M1, M2, basilaris) — avgör trombektomiindikation.

Fallgropar

• Feltajmad bolus ger falskt låg kärlattenuering — vanligaste orsaken till icke-diagnostisk undersökning.
• Kraftig kärlförkalkning och metallstentar ger blooming-artefakter som överskattar stenosgrad.
• Andnings- och rörelseartefakter i lungapex och vid aortaroten (pulsationsartefakt kan härma dissektion — leta efter att “flapen” följer hjärtcykeln).
• Kontrastmedelsrisker: kontrastinducerad njurskada vid eGFR < 30, tyreotoxikos hos autonom struma, allergisk reaktion.
• Metformin sätts ut vid nedsatt njurfunktion pga laktacidosrisk.

Klinisk pärla

Vid misstänkt lungemboli hos hemodynamiskt instabil patient — gör inte DT-angiografi i första hand. Bedside-ekokardiografi med högerkammarbelastning räcker för att motivera trombolys om patienten inte tål transport.

Tenta-fokus

Artärfasen är tidskritisk. Kom ihåg indikationskedjan vid akut stroke: DT nativ (utesluta blödning) → DT-angiografi (storkärlsocklusion?) → ev. DT-perfusion (räddningsbar penumbra?).

Kopplingar

• Datortomografi — grundmetoden
• Jodkontrastmedel — förutsättning och riskkälla
• Lungemboli — vanligaste akuta indikationen
• Aortadissektion — livshotande fynd som måste uteslutas
• MR-angiografi — strålningsfritt alternativ
• Digital subtraktionsangiografi — kateterbaserad, möjliggör intervention