Spirometri
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
Vad är det?
- Mätning av luftflöde och volym vid forcerad ut- och inandning; basundersökningen vid all lungdiagnostik.
- Huvudmått: FVC (forcerad vitalkapacitet), FEV1 (forcerad exspiratorisk volym första sekunden), FEV1/FVC-kvoten, samt PEF och flöde–volymkurvans utseende.
Varför är det viktigt / Mekanism
- FEV1/FVC-kvoten är det som avgör om bilden är obstruktiv. Kvoten <0,70 (eller under nedre normalgränsen, LLN, vilket är mer korrekt hos äldre och unga) definierar obstruktion. Sänkt FEV1 ensamt säger ingenting — det sjunker både vid obstruktion och restriktion.
- Efter att obstruktion konstaterats graderas svårighetsgraden på FEV1 i procent av förväntat (GOLD 1 ≥80 %, 2 50–79 %, 3 30–49 %, 4 <30 %).
- Restriktivitet kan misstänkas vid sänkt FVC med normal eller hög kvot, men måste bekräftas med TLC (Lungvolymer) — spirometri ensam kan inte bevisa restriktivitet.
- Flöde–volymkurvan är mönsterigenkänning:
- Obstruktiv: konkav (urgröpt) exspiratorisk skänkel — flödet faller oproportionerligt när volymen minskar, eftersom små luftvägar komprimeras.
- Restriktiv: normal form men förminskad i alla riktningar (“hög och smal”).
- Fixerad extratorakal stenos (struma, trakealstenos): platå på både in- och utandningsskänkeln.
- Variabel extratorakal (stämbandsdysfunktion, larynxpares): platå bara på inandningen — extratorakalt negativt tryck vid inandning suger ihop luftvägen.
- Variabel intratorakal (trakealtumör nedom sternalinsyningen): platå bara på utandningen.
- Reversibilitetstest: FEV1 eller FVC ökar ≥12 % och ≥200 ml efter bronkdilaterare talar för Astma. Frånvaro av reversibilitet utesluter dock inte astma (kan vara välbehandlad eller i lugnt skede).
- Dynamisk kompression förklarar varför obstruktiva patienter andas med puffande läppar: vid forcerad utandning når trycket utanför luftvägen samma nivå som inuti vid “equal pressure point”, och distalt om denna kollapsar luftvägen. Motstånd i munnen flyttar punkten centralt, mot broskstödda luftvägar.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Diagnos av KOL kräver postbronkodilatatorisk FEV1/FVC <0,70 — detta är ett absolut krav, inte en riktlinje.
- Reproducerbarhet: minst tre godkända kurvor, de två bästa FEV1 och FVC inom 150 ml. Dålig teknik ger falskt patologiska resultat — vanligaste felkällan är otillräcklig ansträngning eller för tidigt avbrott.
- Kombinera alltid med DLCO när differentialdiagnosen astma/emfysem eller tidig interstitiell sjukdom är aktuell (Gasutbyte).
- Preoperativ bedömning inför lungresektion; uppföljning vid yrkesexponering, Reumatoid artrit med lungengagemang, och läkemedelsövervakning (bleomycin, amiodaron, Metotrexat).
- PEF-mätning hemma används för astmauppföljning; dygnsvariabilitet >10 % talar för astma.
- Referensvärden beror på ålder, längd, kön och etnicitet (GLI-2012).
Klinisk pärla
Platåformen på flöde–volymkurvan är ett av få spirometrifynd som ställer en diagnos direkt. En ung patient med “svårbehandlad astma” som inte svarar på någon behandling och har inspiratorisk platå har sannolikt stämbandsdysfunktion, inte astma — och behandlas med logopedi, inte kortison.
Tenta-fokus
Kunna att FEV1/FVC avgör obstruktivitet men FEV1 % av förväntat avgör grad. Kunna att restriktivitet kräver TLC. Kunna de tre stenosmönstrens platåer och kunna resonera fram vilken som ger platå var, utifrån tryckförhållandena.
Kopplingar
Relaterat: Lungvolymer, Obstruktiv lungsjukdom, Restriktiv lungsjukdom, Astma, Ventilation, Gasutbyte, Dyspné