Listeriolysin O

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• LLO — det centrala virulensproteinet hos Listeria monocytogenes, kodat av genen hly.
• Tillhör familjen kolesterolberoende cytolysiner (CDC), samma familj som pneumolysin (Streptococcus pneumoniae), streptolysin O (Streptococcus pyogenes) och perfringolysin (Clostridium perfringens).
• Bildar stora porer i kolesterolinnehållande membran genom att oligomerisera till ringar om 30–50 monomerer.

Varför är det viktigt / Mekanism

• Efter fagocytos hamnar Listeria i fagosomen. LLO perforerar fagosommembranet så att bakterien tar sig ut i cytosolen innan fagosom–lysosomfusionen hinner döda den.
• I cytosolen är bakterien skyddad från antikroppar, komplement och de flesta antibiotika.
• Därefter polymeriserar ActA värdcellens aktin till en “komet” som skjuter bakterien framåt och rakt in i grannceller genom membranutskott — cell-till-cell-spridning utan att någonsin exponeras extracellulärt.
• Genialt reglerad: LLO är pH-beroende och aktivt bara i den sura fagosomen. I den neutrala cytosolen inaktiveras det och bryts snabbt ned — annars skulle bakterien döda sin egen värdcell och förlora sitt skydd.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Förklarar varför Listeria kan passera tarmepitel, placenta och Blod-hjärnbarriären — den behöver aldrig lämna cellernas skydd.
• Cytosolisk lokalisation innebär att antigenet hamnar i MHC klass I → kraftigt CD8-svar. Det är därför försvaret mot Listeria är strikt T-cellsberoende, och därför gravida, nyfödda, äldre och immunsupprimerade är riskgrupper.
• Av samma skäl används LLO-uttryckande Listeria som vektor i cancervaccinforskning — den levererar antigen direkt till MHC I-vägen.
• Behandling måste vara intracellulärt aktiv: ampicillin (ofta med gentamicin). Cefalosporiner är verkningslösa — orsaken till att ampicillin läggs till empirisk meningitbehandling hos riskgrupper.

Klinisk pärla

LLO illustrerar tre klassiska teman samtidigt: fagosomflykt, aktinbaserad rörelse och miljöberoende toxinreglering. Kan du LLO kan du också principen bakom Shigella och Rickettsia.

Tenta-fokus

Antikroppar hjälper föga mot Listeria — bakterien är aldrig extracellulär. Det är därför en T-cellsdefekt, inte en antikroppsdefekt, är den riskfaktor som räknas.

Kopplingar

Relaterat: Listeria monocytogenes, MHC klass I, Cytotoxiska T-celler, Meningit, Fagocytos, Immunflykt