Hjärtruptur

Kurs: MDBI

Typ	Mekanisk komplikation till hjärtinfarkt
Nyckelfynd	Ruptur av nekrotisk myokardvägg
Tidsfönster	oftast dag ~3–7 efter infarkt
Vanligaste följd	hjärttamponad → död

Vad är det?

• Hjärtruptur är att en försvagad, nekrotisk del av hjärtväggen brister — nästan alltid som komplikation till en genomgången transmural hjärtinfarkt.
• Tre klassiska lokalisationer med olika följder (se nedan).

Patofysiologi / Morfologi

• Myokardiet är som svagast ~3–7 dagar efter infarkten, när neutrofiler och makrofager brutit ned död muskelvävnad men innan stabilt ärr hunnit bildas.
• Riskfaktorer: första infarkten (inget skyddande gammalt ärr), stor transmural infarkt, hög ålder, kvinnligt kön och kvarstående hypertoni.

Tre typer och konsekvenser

• Fri väggruptur (vanligast) → blod ut i perikardsäcken → akut hjärttamponad och PEA/plötslig död.
• Septumruptur → akut vänster-till-höger-shunt (VSD) med nytt blåsljud och svikt.
• Papillarmuskelruptur → akut svår mitralisinsufficiens med lungödem.

Klinisk betydelse

• Fri väggruptur är oftast omedelbart dödlig; septum- och papillarmuskelruptur kan i bästa fall åtgärdas akut kirurgiskt.
• Plötslig hemodynamisk kollaps eller ett nytt kraftigt blåsljud dagarna efter en infarkt ska väcka misstanke.

Tenta-fokus

Hjärtruptur inträffar typiskt 3–7 dagar efter en transmural infarkt då väggen är som svagast. Kunna de tre typerna: fri vägg → tamponad, septum → VSD, papillarmuskel → akut mitralisinsufficiens.

Klinisk pärla

Nytt systoliskt blåsljud några dagar efter en infarkt = misstänk septum- eller papillarmuskelruptur tills annat visats — båda är kirurgiska nödlägen.

Kopplingar

• Hjärtinfarkt — den nästan obligatoriska förutsättningen
• Transmural infarkt — den infarkttyp som ger ruptur
• Hjärttamponad — följden av fri väggruptur
• Papillarmuskelruptur — ger akut mitralisinsufficiens
• Kontraktionsband — reperfusionsmorfologi i infarcerat myokard
• Hjärtstillestånd — det dödliga slutresultatet