Kontraktionsband
Kurs: MDBI
| Typ | Histopatologiskt myokardfynd |
| Nyckelfynd | Hyperkontraherade kardiomyocyter med tvärställda eosinofila band |
| Uppstår vid | Reperfusion, katekolaminer, defibrillering |
| Betydelse | Markör för tidig ischemi/reperfusionsskada |
Vad är det?
- Kontraktionsband (kontraktionsbandsnekros) är en form av myokardskada där hjärtmuskelceller dör i maximalt sammandraget tillstånd.
- Histologiskt ses tätt packade, tvärställda kraftigt eosinofila band i cellerna – hyperkontraherade sarkomerer.
- Orsakas av massivt inflöde av kalcium i cellen, vilket driver okontrollerad kontraktion.
Morfologi
- Ljusmikroskopi: förkortade myocyter med grova, mörkt eosinofila tvärband (hyperkontraktionsband).
- Ses ofta i kanten av en infarkt och i områden som reperfunderats.
- Skiljs från koagulationsnekros (den klassiska infarktnekrosen som utvecklas långsammare).
Förekomst och uppkomst
- Reperfusionsskada: när blodflödet återställs till ischemiskt myokard (spontan trombolys, PCI, HLR).
- Katekolaminöverskott: feokromocytom, takotsubo och grav stress.
- Defibrillering och elektrisk skada samt vissa myokarditer.
Klinisk och rättsmedicinsk betydelse
- Vid obduktion är kontraktionsband ett tecken på tidig ischemi/reperfusion – kan påvisas innan koagulationsnekros hunnit utvecklas, till hjälp vid plötslig hjärtdöd.
- Talar för att myokardskada bidragit till dödsfallet.
Tenta-fokus
Kontraktionsbandsnekros = reperfusionsskadans histologiska signum (tvärställda eosinofila band, Ca²⁺-inflöde). Klassiskt kopplat till katekolaminer (feokromocytom, takotsubo) och till HLR/defibrillering.
Klinisk pärla
I ett hjärta med misstänkt tidig infarkt kan koagulationsnekros saknas de första timmarna – då kan just kontraktionsband vara det enda mikroskopiska tecknet på ischemi vid obduktion.
Kopplingar
- Reperfusion — den vanligaste orsaken till kontraktionsband
- Feokromocytom — katekolaminöverskott ger kontraktionsbandsnekros
- Koagulationsnekros — kontrast; långsammare infarktnekros
- Plötslig hjärtdöd — kontext där fyndet tolkas vid obduktion
- Obduktion — undersökningen där fyndet identifieras