Pleurabiopsi
Kurs: MDBI
| Typ | Vävnadsprovtagning från pleura för histopatologi |
| Främsta indikation | Misstänkt mesoteliom, pleurametastas, TB-pleurit |
| Metoder | Sluten nålbiopsi, bildstyrd mellannål, torakoskopisk/VATS |
Vad är det?
- Pleurabiopsi innebär att man tar en bit av pleura (lungsäcken) för histologisk undersökning, ofta som komplement till pleuravätskeanalys när cytologin inte räcker.
Utförande
- Sluten nålbiopsi (Abrams- eller Cope-nål) — blint, billigt men lägre utbyte.
- Bildstyrd mellannålsbiopsi (ultraljud/DT) — riktad mot förtjockad pleura.
- Torakoskopisk (VATS) biopsi — högst diagnostiskt utbyte; pleura inspekteras och biopseras under ögats kontroll.
Indikation
- Pleuravätska/pleuraförtjockning av oklar genes, särskilt vid misstänkt malignt mesoteliom (asbestexponering) och pleurametastaser (t.ex. lungadenocarcinom, bröst).
- Granulomatös sjukdom, framför allt tuberkulös pleurit.
Tolkning och fallgropar
- Immunhistokemi är avgörande för att skilja mesoteliom (Kalretinin+, D2-40+, WT1+) från metastatiskt adenocarcinom (TTF-1+, Ber-EP4+).
- Reaktiv mesotelproliferation kan likna mesoteliom — påvisad stromainvasion talar för malignitet.
- Sluten biopsi kan missa fokal sjukdom (samplingfel) → torakoskopi vid fortsatt misstanke.
Tenta-fokus
Pleurabiopsi görs främst vid misstänkt mesoteliom och pleurametastas. Immunhistokemi skiljer mesoteliom (Kalretinin+) från adenocarcinom (TTF-1+). Invasion avgör malign vs reaktiv mesotelproliferation.
Klinisk pärla
Vid negativ cytologi men fortsatt malignitetsmisstanke ger torakoskopisk biopsi högst utbyte — man ser och biopserar de förändrade områdena direkt.
Kopplingar
- Pleurapunktion — vätskeanalys som ofta föregår biopsin
- Malignt mesoteliom — huvudindikation
- Effusionscytologi — cytologisk motsvarighet
- Kalretinin — mesotelmarkör i differentialdiagnostiken
- Malign pleuravätska — relaterat malignt tillstånd