Cutibacterium acnes

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Grampositiv, anaerob till aerotolerant stavbakterie som tidigare hette Propionibacterium acnes (omdöpt 2016).
• Normalflora i hudens talgkörtlar, särskilt i ansikte, rygg och bröst.
• Kliniskt viktig i två roller: bidragande faktor vid akne och som orsak till djupa protes- och implantatinfektioner.
• Klassisk “kontaminant” i blododling — men får inte avfärdas reflexmässigt.

Mikrobiologi

• Grampositiv, pleomorf, icke-sporbildande stav; ofta klubbformad (“difteroid”).
• Anaerob/aerotolerant, långsamväxande — kräver förlängd odlingstid upp till 10–14 dagar.
• Bildar propionsyra (därav det gamla namnet) och lipas som spjälkar talgets triglycerider till fria fettsyror.
• Uttalad förmåga till biofilmbildning på främmande material.

Patogenes vid akne

• Ökad androgendriven talgproduktion + follikulär hyperkeratinisering → tilltäppt talgkörtelfollikel (komedon).
• C. acnes trivs i den lipidrika anaeroba miljön och proliferar.
• Lipaser frisätter fria fettsyror som är proinflammatoriska; bakterien aktiverar TLR2 på keratinocyter och monocyter samt inflammasomet (NLRP3) med IL-1β-frisättning.
• Resultat: neutrofil inflammation, papler, pustler, noduli och ärrbildning.

Patogenes vid implantatinfektion

• Inokuleras peroperativt från patientens egen hud (talgkörtlar kan inte steriliseras med hudtvätt).
• Bildar biofilm på metall/plast → skyddad mot immunförsvar och antibiotika.
• Ger lågvirulent, smygande infektion med symtom månader till år efter operation.
• Typiska lokaler: axelprotes (särskilt hos män — hög täthet av talgkörtlar i axelregionen), ryggimplantat, ventrikuloperitoneala shuntar, hjärtklaffproteser, bröstimplantat.

Symtom

• Akne: komedoner, papulopustler, noduli, cystor; ärr och postinflammatorisk hyperpigmentering.
• Protesinfektion: smygande värk, stelhet, proteslossning — ofta utan feber, utan rodnad och med normalt eller lätt förhöjt CRP.
• Shuntinfektion: huvudvärk, shuntdysfunktion, låggradig feber.
• Endokardit på klaffprotes: subakut förlopp.

Diagnostik

• Djupa vävnadsbiopsier (minst 3–5 separata) vid revision — ytliga svabbprov är otillförlitliga.
• Begär förlängd anaerob odling 10–14 dagar och informera labbet om misstanken.
• Sonikering av explanterat material frigör biofilmbakterier och ökar utbytet.
• Växt i flera separata prover talar för äkta infektion snarare än kontamination.
• 16S rRNA-PCR som komplement vid kultur-negativ misstanke.

Behandling

• Akne: lokal bensoylperoxid, topikala retinoider, azelainsyra; vid måttlig–svår sjukdom peroralt doxycyklin (alltid i kombination med bensoylperoxid för att minska resistens) eller isotretinoin vid nodulocystisk akne.
• Implantatinfektion: kirurgisk revision eller protesbyte i kombination med långvarig antibiotika.
• Bakterien är i regel mycket känslig för bensylpenicillin, som är förstahandsval; alternativ är klindamycin, doxycyklin eller vankomycin.
• Rifampicin används ibland som tillägg vid biofilm på kvarlämnat främmande material.
• Resistens mot metronidazol (viktigt: trots att den är anaerob!) och ofta mot aminoglykosider.

Klinisk pärla

Långsamt tilltagande smärta i en axelprotes hos en man, med normalt CRP och normal temperatur, är C. acnes tills motsatsen bevisats. Odlingen måste stå i minst två veckor — annars missas diagnosen.

Tenta-fokus

C. acnes är resistent mot metronidazol trots att den är en anaerob bakterie. Kom också ihåg att bakterien orsakar inflammation vid akne men inte är den primära orsaken — hyperkeratinisering och talgproduktion kommer först.

Kopplingar

• Akne — bakterien driver den inflammatoriska komponenten
• Biofilm — förklarar protesinfektionernas kroniska förlopp och behandlingssvårighet
• Isotretinoin — mest potenta aknebehandlingen, minskar talgproduktionen
• Hud — bakteriens normala habitat i talgkörtlarna
• Doxycyklin — vanligt peroralt alternativ vid inflammatorisk akne