CuraKI

Hymenolepis nana

Hymenolepis nana

Kurs: Basvetenskap 6

TypCestod (bandmask) — dvärgbandmask
Storlek15–40 mm — världens minsta humana bandmask
SmittvägFekal-oral, ägg direkt infektiösa
SärdragEnda bandmasken som kan fullborda hela livscykeln i en enda värd
BehandlingPraziquantel 25 mg/kg engångsdos

Mikrobiologi

  • Tillhör klassen Cestoda, familjen Hymenolepididae. Kroppen består av skolex med fyra sugkoppar och en rostellum med en enda krans av 20–30 krokar, hals och 100–200 proglottider.
  • Äggen är ovala–runda, 30–50 µm, med en inre oncosfärmembran försedd med två polära knippen av 4–8 filament — det diagnostiska särdraget.
  • Skiljs från Hymenolepis diminuta (råttbandmask, större ägg utan polära filament).

Smittvägar och epidemiologi

  • Vanligast av alla bandmaskinfektioner globalt; prevalens 5–25 % hos barn i varmt klimat med bristande sanitet.
  • Direkt smitta: ägg från avföring når munnen via kontaminerade händer, mat eller vatten — ingen mellanvärd behövs.
  • Indirekt: mjölbaggar och loppor kan fungera som mellanvärdar vid förtäring av kontaminerad säd.
  • Autoinfektion: ägg kan kläckas redan i tarmen (intern autoinfektion) → mycket hög maskbörda vid immunsuppression.

Livscykel och patogenes

  • Ägg sväljs → oncosfär frigörs i duodenum → penetrerar villi i Tunntarmen → utvecklas till cysticercoidlarv i lamina propria (4–5 dygn) → återvänder till lumen → fäster i ileum → vuxen mask på ca 30 dygn.
  • Prepatensperiod ca 2–4 veckor; vuxen mask lever bara några veckor men autoinfektionen upprätthåller infektionen i åratal.
  • Patogenesen är främst mekanisk irritation av mukosan plus lokal eosinofil inflammation. Låg maskbörda ger inga symtom.

Symtom

MaskbördaKlinisk bild
Låg (vanligast)Asymtomatisk
MåttligBuksmärta, aptitlöshet, illamående, lös avföring
HögKronisk diarré, viktnedgång, tillväxthämning hos barn, klåda, huvudvärk, irritabilitet
ImmunsupprimeradMassiv hyperinfektion; enstaka fall av malign transformation av maskceller vid HIV
  • Eosinofili förekommer men är ofta lindrig (5–15 %).

Diagnostik

  • Mikroskopi av faecesprov med koncentrationsteknik (formalin-etyl-acetat); äggen ses direkt. Ta gärna 3 prov olika dagar.
  • Proglottider ses sällan i avföring — de sönderfaller i tarmen, till skillnad från Taenia.
  • PCR-baserad multiplexdiagnostik finns på vissa laboratorier.

Behandling och profylax

  • Praziquantel 25 mg/kg som engångsdos — högre dos än vid Taenia (5–10 mg/kg) eftersom cysticercoidlarverna i vävnaden måste nås.
  • Alternativ: Nitazoxanid 500 mg × 2 i 3 dygn; niklosamid är mindre effektivt (verkar bara i lumen).
  • Upprepa dosen efter 7–10 dygn för att fånga larver som utvecklats efter autoinfektion.
  • Behandla hela hushållet vid recidiv; handhygien, sanitet, kort naglar, byte av sängkläder.

Klinisk pärla

Vid recidiverande H. nana efter korrekt behandling — misstänk immunbrist, framför allt obehandlad HIV. Autoinfektionscykeln hålls normalt i schack av cellulärt immunförsvar, och terapisvikt kan vara det första tecknet på nedsatt immunitet.

Tenta-fokus

H. nana är enda cestoden utan obligat mellanvärd — ägget är direkt infektiöst och autoinfektion förekommer. Detta skiljer den från Taenia (mellanvärd nöt/gris) och Diphyllobothrium (fisk). Ägget känns igen på de polära filamenten.

Kopplingar

Graph View

Backlinks