Endocervikalt adenocarcinom

Kurs: MDBI

Typ	Malign körtelcellstumör i livmoderhalsen
Epidemiologi	Näst vanligaste cervixcancertypen efter skivepitelcancer; relativ andel ökande
Etiologi	Oftast högrisk-HPV-associerat (särskilt HPV 18)
Nyckelfynd	Körtelatypi (AGC) i cytologi; AIS som förstadium

Vad är det?

• Malign tumör utgången från endocervikalt körtelepitel.
• De flesta fall är HPV-drivna (HPV 18 > 16) och föregås av adenocarcinoma in situ (AIS).
• En mindre andel är HPV-oberoende (t.ex. gastrisk typ), som har sämre prognos.

Patofysiologi/Morfologi

• Körtelstrukturer med atypiskt cylinderepitel, förlorad slemproduktion, mitoser och apoptoser högt i epitelet.
• Uppstår i transformationszonen men kan sitta högt i cervikalkanalen, vilket gör det svårupptäckt.

Diagnostik

• Fångas ofta via cellprov som visar atypiska körtelceller; bekräftas med kolposkopi och biopsi/konisering.
• HPV-typning och immunhistokemi (p16 diffust positiv vid HPV-associerad typ) stödjer diagnosen.

Behandling

• Beror på stadium: Konisering, hysterektomi med lymfkörtelutrymning, ev. strålning/cytostatika.

Tenta-fokus

Adenocarcinom missas lättare i screening än skivepitelcancer eftersom körtelförändringar sitter högt i kanalen och är svårare att sampla och tolka. AGC ska alltid utredas.

Klinisk pärla

Diffus p16-positivitet + HPV 18 talar för klassiskt (HPV-associerat) endocervikalt adenocarcinom; den p16-negativa, HPV-oberoende gastriska typen är ovanlig men aggressiv.

Kopplingar

• Adenocarcinoma in situ — direkt förstadium
• AGC — cytologiskt varningsfynd
• HPV — huvudsaklig etiologi
• Cervixcytologi — screeningmetoden
• Endocervikala celler — ursprungsceller