Fysisk aktivitet

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2

Vad är det?

• Enligt WHO: all kroppsrörelse som produceras av skelettmuskulatur och som ger ökad energiförbrukning utöver vilonivån.
• Skiljs från träning (planerad, strukturerad, repetitiv aktivitet med syfte att förbättra eller bibehålla fysisk kapacitet) och från fysisk kapacitet (mätbar egenskap, t.ex. VO2max eller styrka).
• Stillasittande beteende (sedentärt) är en egen dimension, inte bara frånvaro av aktivitet: energiförbrukning ≤1,5 MET i sittande eller liggande vaket tillstånd.

Varför är det viktigt / Mekanism

• Muskeln som endokrint organ: kontraherande muskel frisätter myokiner – IL-6 (från muskel akut, med antiinflammatorisk nettoeffekt genom att inducera IL-10 och IL-1ra), irisin, BDNF, SPARC. Detta förklarar systemeffekter i organ som inte deltar i arbetet.
• Central molekylär växel: AMPK och PGC-1alfa. Kontraktion höjer AMP/ATP och Ca2+ → AMPK och CaMK → PGC-1α → mitokondriebiogenes, ökad fettoxidationskapacitet, angiogenes via VEGF, och antioxidativ kapacitet.
• Insulinoberoende glukosupptag: kontraktion translokerar GLUT4 till membranet via en AMPK-beroende väg parallell med insulinsignaleringen. Detta är mekanistiskt centralt – därför sänker fysisk aktivitet blodglukos även vid uttalad Insulinresistens, och därför förbättras insulinkänsligheten i 24–48 timmar efter ett enda träningspass.
• Effekt på kärlbädden: ökat skjuvflöde → eNOS → Kväveoxid → förbättrad Endotelfunktion, sänkt perifert motstånd, sänkt blodtryck (~5–8 mmHg systoliskt vid hypertoni – jämförbart med ett läkemedel i monoterapi).
• Lipidprofil och lever: ökad Lipoproteinlipasaktivitet → sänkta Triglycerider, höjt HDL. Minskad visceral och intrahepatisk fettdeposition, vilket är den viktigaste mekanismen bakom effekten på Metabola syndromet och MASLD.
• Skelett och muskel: mekanisk belastning via osteocyter → minskad sklerostinutsöndring → ökad benformation. Endast belastande aktivitet med hög töjningshastighet ger benmassaeffekt – simning och cykling gör det inte, vilket är en klinisk viktig distinktion vid Osteoporos.
• CNS: ökat BDNF, hippocampusvolym, förbättrad exekutiv funktion; evidens för effekt på Depression jämförbar med antidepressiv behandling vid mild till måttlig sjukdom.
• Dos-responssambandet är kraftigt icke-linjärt: den största relativa mortalitetsvinsten sker vid övergången från helt inaktiv till lätt aktiv. Detta är kliniskt avgörande – för den mest inaktiva patienten ger även små ökningar stor nytta, och rekommendationen ska anpassas därefter snarare än att sätta ett avlägset mål.

Klinisk relevans & Diagnostik

• WHO:s och Sveriges rekommendation för vuxna: minst 150–300 minuter måttlig eller 75–150 minuter hög intensitet aerob aktivitet per vecka, plus muskelstärkande aktivitet minst 2 gånger per vecka, samt begränsat och regelbundet avbrutet stillasittande. För äldre tillkommer balansträning.
• Fysisk aktivitet på Recept är etablerat i svensk vård: skriftlig ordination med individanpassad aktivitet, dosering och uppföljning. FYSS är den svenska evidensbaserade handboken med diagnosspecifika rekommendationer.
• Träning som medicin – tillstånd med dokumenterad behandlingseffekt: Typ 2-diabetes, Hypertoni, Hjärtsvikt (kraftigt förbättrad livskvalitet och minskad inläggningsfrekvens), stabil Angina Pectoris och efter Akut koronart syndrom (hjärtrehabilitering minskar mortaliteten), KOL (lungrehabilitering har starkare evidens än många läkemedel för dyspné och livskvalitet), Claudicatio intermittens, Artros (förstahandsbehandling), Osteoporos, Depression, Cancerrelaterad fatigue och under cytostatikabehandling.
• Riskbedömning före träning: rutinmässigt arbetsprov krävs inte hos symtomfria personer som ska påbörja måttlig aktivitet – risken för överdiagnostik och falskt positiva överväger. Arbetsprov övervägs vid symtom, känd hjärtsjukdom eller planerad högintensiv träning hos högriskperson.
• Absoluta hinder för ansträngning: instabil angina, okontrollerad arytmi, dekompenserad hjärtsvikt, aortadissektion, akut myokardit, symtomgivande svår aortastenos, okontrollerad hypertoni (>180/110 vid ansträngning).
• Objektiv mätning med accelerometer överträffar självrapportering, som systematiskt överskattar aktivitet och underskattar stillasittande.

Klinisk pärla

Det kontraktionsutlösta GLUT4-upptaget är den mest praktiskt användbara mekanismen att kunna: det innebär att muskelarbete kan sänka blodglukos hos en patient vars insulinsignalering är kraftigt nedsatt, eftersom vägen är en parallell och inte en nedströms del av insulinsignaleringen. En kort promenad efter måltid är därför inte en allmän hälsoråd utan en riktad farmakodynamisk åtgärd.

Tenta-fokus

Kunna WHO:s dos: 150–300 min måttlig eller 75–150 min hög intensitet per vecka + styrketräning 2 ggr/vecka. Kunna att kontraktion translokerar GLUT4 insulinoberoende. Kunna att dos-responskurvan är icke-linjär med störst vinst från inaktiv till lätt aktiv, och att endast belastande aktivitet påverkar benmassan.

Kopplingar

Relaterat: Träning som medicin, VO2max, Uthållighetsträning, Styrketräning, GLUT4, AMPK, PGC-1alfa, Myokin, Metabola syndromet, Typ 2-diabetes, Hypertoni, Osteoporos, FYSS