Lipoarabinomannan

Lipoarabinomannan (LAM)

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• En stor lipoglykan i mykobakteriernas cellvägg, förankrad i plasmamembranet och sträckande sig ut genom Mykolsyralagret. Fungerar ungefär som mykobakteriens motsvarighet till LPS.
• Hos virulenta Mycobacterium tuberculosis är ändarna mannoslocklade (ManLAM); hos snabbväxande, icke-patogena arter finns i stället AraLAM.

Varför är det viktigt / Mekanism

• ManLAM binder Mannosreceptorn och DC-SIGN på Makrofager och Dendritiska celler → tyst upptag utan kraftig aktivering.
• Hämmar fagosommognad och fagosom-lysosomfusion, blockerar IFN-gamma-signalering, hämmar apoptos av den infekterade cellen och driver anti-inflammatoriskt IL-10 snarare än IL-12.
• Nettoeffekten: bakterien får ett skyddat, intracellulärt rum och värdens Th1-svar fördröjs – vilket ger tid för etablering och är en förutsättning för Latent tuberkulos.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Urin-LAM-test (LF-LAM) är ett snabbt patientnära antigentest. Det har låg känslighet generellt men fungerar bäst just där behovet är störst: HIV-positiva med lågt CD4 och disseminerad tuberkulos, där sputum ofta saknas eller är negativt. WHO rekommenderar det i den gruppen.

Klinisk pärla

LAM och Mykolsyra är två sidor av samma cellvägg men gör olika saker: mykolsyra är barriären (impermeabilitet, syrafasthet, långsam växt), LAM är kommunikationen (immunmodulering, tyst inträde i makrofagen).

Tenta-fokus

Att ManLAM styr in bakterien via Mannosreceptorn/DC-SIGN i stället för via aktiverande receptorer är samma principiella trick som Leishmania använder med Gp63 och CR3. Tentan gillar att jämföra dessa två intracellulära patogeners immunflykt.

Kopplingar

Relaterat: Mycobacterium tuberculosis, Mykolsyra, Makrofager, DC-SIGN, Latent tuberkulos, Th1-svar, IL-10, HIV