Rabiesvaccin

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Inaktiverat helvirusvaccin (cellodlat, HDCV eller PCECV)
Skyddar mot	Rabies — lyssavirus med i praktiken 100 % letalitet vid symtomdebut
Preexpositions­schema	Dag 0, 7 och 21 eller 28 (i.m.)
Postexposition	Dag 0, 3, 7, 14 (+ 28 hos immunsupprimerade)
Kombineras med	Rabiesimmunglobulin 20 IE/kg vid kategori III-exponering hos ovaccinerad

Vad är det?

• Rabiesvaccin innehåller kemiskt inaktiverat rabiesvirus odlat i humana diploida celler (HDCV) eller kycklingembryoceller (PCECV).
• Äldre nervvävnadsbaserade vacciner (Semple) förekommer fortfarande i vissa länder och medför risk för Guillain–Barrés syndrom — ska undvikas.
• Ger neutraliserande antikroppar mot virusets glykoprotein G, det enda ytantigen som inducerar skyddande immunitet.

Immunologisk princip

• Rabiesvirus sprids neuralt — det tar sig via Nikotinreceptor och NCAM in i perifera nerver och transporteras retrograd axonalt till CNS med ca 5–100 mm/dygn.
• Denna långsamma spridning ger ett unikt terapeutiskt fönster: vaccination efter exponering hinner bygga upp antikroppar innan viruset når CNS.
• Skyddsnivå definieras som neutraliserande antikroppstiter ≥0,5 IE/mL.
• Inkubationstiden är vanligen 1–3 månader men kan variera från en vecka till över ett år; bett i ansikte och händer ger kortare inkubationstid på grund av tät innervation och kortare avstånd till CNS.

Postexpositionsprofylax (PEP)

Kategori (WHO)	Exponering	Åtgärd
I	Klappat djur, intakt hud	Ingen profylax
II	Rispor utan blödning, skrapsår	Sårtvätt + vaccin
III	Bett som penetrerar hud, blödande sår, slemhinnekontakt, fladdermuskontakt	Sårtvätt + vaccin + Rabiesimmunglobulin

• Sårtvätt är det viktigaste enskilda momentet: skölj i minst 15 minuter med tvål och rikligt vatten, därefter desinfektion med jod eller alkohol. Reducerar risken avsevärt.
• Immunglobulin (20 IE/kg humant RIG) infiltreras så mycket som möjligt i och runt såret; resten ges intramuskulärt på annan plats än vaccinet.
• Tidigare fullvaccinerade behöver endast två boosterdoser (dag 0 och 3) och inget immunglobulin.
• Sår sys inte primärt om det går att undvika.

Preexpositionsprofylax

• Rekommenderas till resenärer till högendemiska områden (Indien, Sydostasien, Afrika) med långvarig vistelse eller där vård är svårtillgänglig, samt till veterinärer, djurvårdare, fladdermusforskare och laboratoriepersonal.
• Tre doser i.m. dag 0, 7 och 21/28; ger immunologiskt minne som förenklar PEP avsevärt.
• Titerkontroll och booster vart 6:e–24:e månad för yrkesexponerade.

Biverkningar och särskilda grupper

• Lokala reaktioner (smärta, rodnad, svullnad) hos 30–75 %; feber, huvudvärk och myalgi hos 5–40 %.
• Allvarliga reaktioner sällsynta; anafylaxi mycket ovanligt.
• Det finns inga kontraindikationer mot postexpositionsprofylax — inte graviditet, inte amning, inte immunsuppression. Sjukdomen är alltid dödlig, vaccinet är inaktiverat.
• Vid immunsuppression ges femdosschema samt titerkontroll.
• Klorokin och immunsuppressiva läkemedel kan sänka antikroppssvaret vid intradermal administrering.

Klinisk pärla

Fladdermuskontakt i Sverige ska tas på allvar: europeiskt fladdermuslyssavirus (EBLV) förekommer här. Bett från fladdermus kan vara så små att patienten inte märker dem — därför rekommenderas PEP vid varje direktkontakt med fladdermus, även utan synligt sår.

Tenta-fokus

När symtom väl debuterat (Hydrofobi, agitation, salivation, encefalit) finns ingen effektiv behandling och letaliteten är i praktiken 100 %. Postexpositionsprofylax är därför en akut åtgärd som aldrig får skjutas upp — starta samma dag som exponeringen upptäcks, oavsett hur lång tid som gått.

Kopplingar

• Rabies — sjukdomen vaccinet förebygger
• Rabiesimmunglobulin — passiv immunisering vid kategori III
• Lyssavirus — virussläktet, inkluderar fladdermuslyssavirus
• Postexpositionsprofylax — principen vaccinet bygger på
• Encefalit — sjukdomens slutstadium
• Vaccination — allmänna principer för inaktiverade vacciner
• Zoonos — rabies som klassisk zoonotisk infektion