Gain of function
Kurs: MDBI
| Typ | Mutationstyp / genetiskt begrepp |
| Nyckelfynd | Aktiverande mutation, dominant — typiskt för onkogener |
Vad är det?
- En gain-of-function-mutation ger genprodukten ny eller ökad aktivitet (konstant “på”-läge).
- Verkar oftast dominant — en muterad allel räcker för effekt.
- Motsatsen är loss of function (förlust av funktion), typiskt för tumörsuppressorer.
Mekanism
- Punktmutation, fusionsgen eller amplifiering som låser proteinet i aktivt läge.
- Vanligt i receptortyrosinkinaser och signalproteiner → oberoende, ständig tillväxtsignal.
Klinisk relevans
- Onkogener aktiveras genom gain of function: RAS, BRAF, KIT, RET, FLT3, EGFR.
- Kontrast: tumörsuppressorer kräver två träffar (Knudsons hypotes) och är loss of function.
- Groddbanevariant kan ge ärftliga syndrom (t.ex. MEN2 via RET).
Tenta-fokus
Onkogen = gain of function (dominant, en allel räcker). Tumörsuppressor = loss of function (recessiv på cellnivå, två träffar). Kunna ge exempel: RAS, BRAF, KIT, RET, FLT3.
Klinisk pärla
Aktiverande (gain-of-function) mutationer är tacksamma måltavlor för riktad terapi — BRAF-, KIT- och FLT3-hämmare blockerar just det överaktiva proteinet.
Kopplingar
- Tumörsuppressor — motsatsen (loss of function)
- RET-protoonkogen — klassisk gain-of-function-onkogen
- Receptortyrosinkinas — vanlig måltavla för aktiverande mutationer
- Knudsons two-hit-hypotes — kontrast mot tumörsuppressormekanismen
- Missense-mutation — vanlig molekylär orsak till aktivering