Teratogen

aliases: [Teratogent, Teratogenicitet]

Kurs: MDBI

TypSkadligt agens som ger kongenitala missbildningar
NyckelfyndEffekt beror på dos, tidpunkt (organogenesen) och genetik
Kritisk periodOrganogenesen, ca vecka 3–8 efter befruktning
ExempelLäkemedel, infektioner, alkohol, joniserande strålning

Vad är det?

  • Ett teratogen är en faktor (kemisk, fysikalisk eller infektiös) som stör fosterutvecklingen och orsakar strukturella eller funktionella missbildningar (kongenitala missbildningar).
  • Teratologi är läran om orsaker till medfödda missbildningar; teratogenes är själva skademekanismen.

Mekanism och principer

  • Tidpunkt är avgörande:
    • Före implantation (v. 0–2): “allt eller inget” — antingen dör embryot eller repareras helt.
    • Organogenesen (v. 3–8): störst känslighet för strukturella missbildningar; olika organ har olika kritiska fönster.
    • Fosterperioden (v. 9–födsel): främst tillväxthämning och funktionella defekter (t.ex. CNS).
  • Dos–responssamband och genetisk mottaglighet (moderns/fostrets genotyp) modulerar effekten.
  • Mekanismer: störd cellproliferation/apoptos, nedsatt migration, folatberoende defekter (t.ex. neuralrörsdefekter).

Orsaker/Association (exempel)

Klinisk relevans

  • Vägleder läkemedelsförskrivning i fertil ålder/graviditet (FASS graviditetskategorier), rekommendation om folsyra perikonceptionellt, samt screening/vaccination (rubella) inför graviditet.

Tenta-fokus

Den kritiska perioden för strukturella missbildningar är organogenesen (v. 3–8). Kunna para ihop klassiska teratogen med sina missbildningar: talidomid→fokomeli, valproat/folatbrist→neuralrörsdefekt, warfarin→näshypoplasi/skelett, rubella→hjärtfel+katarakt+dövhet.

Klinisk pärla

Samma agens ger olika defekter beroende på när i graviditeten exponeringen sker — tidpunkten bestämmer vilket organ som drabbas eftersom varje organ har sitt eget känsliga fönster.

Kopplingar