Graves oftalmopati

Kurs: MDBI

TypAutoimmun orbitopati vid Graves sjukdom
PatofysiologiTRAK aktiverar orbitala fibroblaster → GAG + fettvävnad
NyckelfyndExoftalmus, lidretraktion, diplopi
BehandlingRökstopp, kortison, ev. kirurgi

Vad är det?

  • Graves oftalmopati (endokrin/tyreoideaassocierad orbitopati) är den autoimmuna ögonsjukdom som åtföljer Graves sjukdom.
  • Kan uppträda före, samtidigt med eller efter hypertyreosen och löper delvis ett eget förlopp.

Etiologi och patofysiologi

  • TSH-receptorantikroppar stimulerar TSHR (och IGF-1-receptorn) på orbitala fibroblaster.
  • Följd: inlagring av glykosaminoglykaner (hyaluronan), adipogenes och inflammation → förstoring av de yttre ögonmusklerna och orbital fettvävnad → ökat retrobulbärt tryck.
  • Rökning är den starkaste modifierbara riskfaktorn och försämrar förloppet; radiojod kan förvärra aktiv oftalmopati.

Symtom

  • Exoftalmus/proptos, lidretraktion och lid lag, dubbelseende (muskelengagemang), gruskänsla, kemos och konjunktival rodnad.
  • Allvarligast: kompressiv optikusneuropati med synhot.

Diagnostik

  • Klinisk bild + positiv TRAK; aktiviteten skattas med Clinical Activity Score (CAS).
  • DT/MR orbita visar förtjockade ögonmuskler (ofta med sparade senfästen) och ökad fettvolym.

Behandling

  • Rökstopp och normalisering av tyreoideafunktionen till alla.
  • Mild sjukdom: lokala åtgärder, ev. selen.
  • Måttlig–svår aktiv sjukdom: intravenös glukokortikoid (metylprednisolon), ev. orbital strålbehandling eller teprotumumab (anti-IGF-1R).
  • Orbital dekompression vid synhot eller uttalad proptos; skelnings-/lidkirurgi i inaktiv fas.

Tenta-fokus

Drivkraften är TRAK mot TSHR på orbitala fibroblaster → GAG-inlagring och muskel-/fettförstoring. Rökning förvärrar, och radiojod kan trigga försämring — ge rökare kortisonprofylax.

Klinisk pärla

Ögat kan förvärras trots att tyreoideavärdena normaliserats — oftalmopatin följer sitt eget immunologiska förlopp. Fråga alltid om rökning.

Kopplingar

  • Graves sjukdom — grundsjukdomen.
  • TRAK — den drivande antikroppen.
  • Exoftalmus — det centrala tecknet.
  • Diplopi — följd av ögonmuskelengagemang.
  • Optikusneuropati — den synhotande komplikationen.