Immunreaktion

Kurs: MDBI

Typ	Immunförsvarets svar på ett antigen
Grenar	Medfödd och förvärvad immunitet
Effektorarmar	Humoral (antikroppar) och cellulär (T-celler)

Vad är det?

• Immunreaktion (immunsvar) är kroppens försvarsreaktion mot främmande eller skadliga strukturer — mikrober, toxiner, tumörceller och transplantat.
• Kan vara skyddande (infektionsförsvar), men också skadlig när den riktas fel: överkänslighet, autoimmunitet och avstötning.

Mekanism

• Medfödd (ospecifik): snabb, saknar minne — neutrofiler, makrofager, NK-celler, komplement och inflammation.
• Förvärvad (specifik): långsammare men antigenspecifik med minne — B-celler och T-celler efter antigenpresentation via MHC.
  • Humoral: plasmaceller bildar antikroppar (kodade av immunglobulingenerna).
  • Cellulär: cytotoxiska T-celler och hjälpar-T-celler.

Typer / Indelning

• Överkänslighetsreaktioner typ I–IV: I (IgE/anafylaxi), II (antikroppsmedierad), III (immunkomplex), IV (fördröjd, T-cellsmedierad).
• Granulomatös reaktion vid ihållande antigen (typ IV).

Klinisk relevans

• Skyddande: grunden för vaccination och infektionsförsvar; svikt ger immunbrist.
• Skadlig: autoimmun tyreoidit, Graves sjukdom, autoimmuna polyendokrina syndrom.
• Diagnostiskt utnyttjad: immunhistokemi och immuncytokemi bygger på antigen–antikroppsreaktionen.

Tenta-fokus

Skilj medfödd (snabb, inget minne) från förvärvad (specifik, minne) immunitet, och de fyra överkänslighetstyperna I–IV. Autoimmunitet = immunreaktion mot kroppsegna antigen.

Klinisk pärla

Samma immunreaktion som skyddar mot mikrober kan, felriktad, orsaka sjukdom — infektionsförsvar, allergi, autoimmunitet och transplantatavstötning är olika ansikten av ett och samma system.

Kopplingar

• Immunförsvar — systemet som utför reaktionen.
• Autoimmunitet — immunreaktion mot egen vävnad.
• Hypersensitivitet — skadliga överkänslighetsreaktioner.
• Infektionskänslighet — följd av bristande immunreaktion.
• Immunhistokemi — diagnostisk användning av antigen–antikroppsreaktion.